Buddhismen InnehÃÂÃÂ¥llfÃÂörteckning Buddhismen ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 1 InnehÃÂÃÂ¥llfÃÂörteckning ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 1 Buddhismens historia ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 1 Buddha ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 2 VÃÂägen till upplysning ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 2 VÃÂärlden och Universum ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 3 Den FÃÂörsta ÃÂÃÂdla Sanningen ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 3 Allt ÃÂär lidande ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 3 Andra Lidandets orsak ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 3 Tredje ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 4 FjÃÂärde ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 4 Levnadsregler ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 4 Buddhas lÃÂära fÃÂördes vidare ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 5 LekmÃÂännen ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 5 Olika Inriktningar ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 6 Thervada buddhismen ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 6 Tripitakan ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 6 Mahayana ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 6 Andra Buddistiska Inriktningar ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 7 Budduor och Bodhisavattor ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 7 Buddhismens tre juveler ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 7 Dharma ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 8 Sangha ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 8 Lite jÃÂämfÃÂörelser ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 8 Religionernas bildande ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 8 Religionernas gudar ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 8 HÃÂögtider ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 9 Livets mening ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 9 Riktningar ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 10 Utbredning ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 10 Vid livets slut ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 10 Buddhas dÃÂöd ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 10 KÃÂällfÃÂörteckning ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà 10 Buddhismens historia Siddharta Gautama fÃÂöddes i byn Lumbini, antagligen ÃÂÃÂ¥r 560 f.kr. Hans fÃÂörÃÂäldrar hÃÂärskade ÃÂöver ett litet kungadÃÂöme i nordÃÂöstra Indien.
En vecka efter hans fÃÂödelse dog hans mor, drottning Maya, och den lilla prinsen uppfostrades av sin moster, Pajapati. NÃÂär en vis man fÃÂörutspÃÂÃÂ¥dde att barnet antingen skulle bli en stor och mÃÂäktig kung eller en berÃÂömd helig man, fÃÂöresatte kung Suddhodana att se till att hans dyre son skulle vÃÂäxa upp till kung. DÃÂärfÃÂör fick Siddharta leva ett liv i fullkomlig lyx och njutning, skyddad frÃÂÃÂ¥n allt fult och sorgligt, och alltid omgiven av vackra mÃÂänniskor och fÃÂöremÃÂÃÂ¥l.
Han kunde definitivt ha blivit bortskÃÂämd och hÃÂögmodig men blev istÃÂället en mycket omtÃÂänksam man.
Trots att Siddharta hade allt man kunde tÃÂänka sig, var han inte nÃÂöjd men sin tillvaro. NÃÂär han blev 29 ÃÂÃÂ¥r gammal bestÃÂämde han sig fÃÂör att rymma frÃÂÃÂ¥n sitt palats fÃÂör att se den stora vida vÃÂärlden.
Denna handling fÃÂörÃÂändrade hela hans liv. Efter hand kom han att mÃÂöta en ung man, en gammal man, en dÃÂöd man och till slut en helig man. Dessa mÃÂän kom att kallas âÃÂÃÂde fyra himmelska budbÃÂärarnaâÃÂÃÂ. MÃÂötet med dem innehar att Siddharta fÃÂörstod vad han gick miste om utanfÃÂör palatset: att ÃÂÃÂ¥lderdom, sjukdom och dÃÂöd drabbar allt levande. NÃÂär Siddharta mÃÂötte den helige mannen visste han att denna man fÃÂörstod meningen med det egentliga livet. Det kÃÂändes antagligen svÃÂÃÂ¥rt att lÃÂämna hela sin familj men Siddharta gjorde detta i stor tysthet. Han klippte hÃÂÃÂ¥ret och bytte till klÃÂäder som kringvandrande, hemlÃÂösa munkar bar. Denna enormt stora fÃÂörÃÂändring i Siddhartas liv kallas idag âÃÂÃÂhans avsÃÂägelseâÃÂÃÂ.
Buddha Ordet Buddha betyder egentligen pÃÂÃÂ¥ sanskrit âÃÂÃÂen upplystâÃÂÃÂ, âÃÂÃÂen uppvaktadâÃÂàoch ÃÂär en hedersbeteckning (titel) inom buddismen fÃÂör individer som anses ha nÃÂÃÂ¥tt fullstÃÂändig upplysning. Ofta syftar Buddha pÃÂÃÂ¥ den man som enligt den buddhistiska traditionen var en av buddhismens grundlÃÂäggare, Shakyamuni (vilket i vardagligt tal blir Buddha) I kristendomen sÃÂÃÂ¥ ÃÂÃÂ¥teruppstÃÂÃÂ¥r, Jesus och pÃÂÃÂ¥ nÃÂästan samma sÃÂätt tror buddhisterna att man fÃÂödds och sedan ÃÂÃÂ¥teruppstÃÂÃÂ¥r som en helt annan mÃÂänniska. I buddhismen samlas alla handlingar som mÃÂänniskan har gjort under sitt tidigare liv. Det ÃÂär ungefÃÂär samma sak som kristendomen fÃÂör dom sÃÂäger att om man inte ÃÂär snÃÂäll sÃÂÃÂ¥ kommer man inte till himmelen och pÃÂÃÂ¥ sÃÂÃÂ¥ sÃÂätt inte kan fÃÂödas pÃÂÃÂ¥ nytt som en annan mÃÂänniska. Att dom nÃÂästan tror lika kan ju ocksÃÂÃÂ¥ bero pÃÂÃÂ¥ att buddismen ÃÂär en gren av kristendomen som ÃÂär den ursprungliga religionen, nÃÂästan alla religioner kommer ursprungligen frÃÂÃÂ¥n kristendomen men buddismen var en av de fÃÂörsta religioner som kommer frÃÂÃÂ¥n kristendomen och pÃÂÃÂ¥ sÃÂÃÂ¥ sÃÂätt ÃÂär dÃÂärfÃÂör inte skillnaden i tankesÃÂättet sÃÂÃÂ¥ mÃÂärkvÃÂärdigt stort.
Buddha predikade fÃÂör fÃÂörsta gÃÂÃÂ¥ngen i den stora staden Varanasis, dÃÂär han berÃÂättade om de fyra sanningarna som berÃÂättar hur man ska fÃÂÃÂ¥ slut pÃÂÃÂ¥ lidandet enligt Buddha. Han berÃÂättade ocksÃÂÃÂ¥ om den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen som beskriver hur en buddhistisk mÃÂänniska ska leva och hur han eller hon ska fÃÂÃÂ¥ slut pÃÂÃÂ¥ lidandet. De fyra sanningarna och den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen kan jÃÂämfÃÂöras med kristendomens bibel som ocksÃÂÃÂ¥ beskriver hur en kristen skall leva frÃÂämst med de tio budorden. Inom buddhismen har man skapat en rad olika levnadsregler som gÃÂör det lÃÂättare att fÃÂölja den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen.
VÃÂägen till upplysning NÃÂär en person fÃÂöljt den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen, nÃÂÃÂ¥r han fram till meditation. Denna inleds med att han visar sin vÃÂänlighet mot huset skyddsande och tÃÂänker pÃÂÃÂ¥ att dÃÂöden nÃÂärmar sig med kroppens ofrÃÂÃÂ¥nkomliga upplÃÂösning. Under lugn andning ska sedan kroppens rÃÂörelse noga studeras. Absolut varje rÃÂörelse konstateras helt tyst. Skulle andra tankar och fantasier stÃÂöra sjÃÂälva koncentrationen mÃÂÃÂ¥ste tanken eller fantasien tÃÂänkas klart sÃÂÃÂ¥ att den helt och hÃÂÃÂ¥llet fÃÂörsvinner, vilket gÃÂör att man sedan kan fortsÃÂätta ostÃÂört.
Detta ÃÂär det fÃÂörsta steget mot nirvana. NÃÂär mÃÂänniskan sÃÂÃÂ¥ smÃÂÃÂ¥ningom har nÃÂÃÂ¥tt Nirvana fÃÂörstÃÂÃÂ¥r hon vad livet egentligen gÃÂÃÂ¥r ut pÃÂÃÂ¥. Den som har kommit fram till Nirvana gÃÂÃÂ¥r inte pÃÂÃÂ¥ nÃÂÃÂ¥gra frestelser eller begÃÂär. SjÃÂälva ordet betyder utslÃÂäcka eller blÃÂÃÂ¥sa ut. Det ÃÂär alltsÃÂÃÂ¥ sjÃÂälva begÃÂäret som har slocknat eller blivit utslÃÂäckt. Den som nÃÂÃÂ¥r nirvana slipper efter dÃÂöden att ÃÂÃÂ¥terfÃÂödas i samsaras eviga kretslopp. Till skillnad frÃÂÃÂ¥n hinduismen rÃÂäknar buddhismen inte med nÃÂÃÂ¥gon sjÃÂäl. Den enda som existerar efter dÃÂöden ÃÂär mÃÂänniskans karma som stÃÂändigt iklÃÂäder sig nya kroppar.
VÃÂärlden och Universum Kristna tror pÃÂÃÂ¥ Gud, det var han som skapade vÃÂärlden. I buddismen finns det fler gudar. Trettiotre stycken, och den stÃÂörste av dem alla ÃÂär Indra. Och enligt buddismens tro sÃÂÃÂ¥ var det de trettiotre gudarna som skapade vÃÂärlden. Dom tror ocksÃÂÃÂ¥ att gudarna och andarna finns nÃÂärvarande hela tiden precis som de kristna men dÃÂär ÃÂär skillnaden att vi bara har en gud och buddismen har trettiotre.
Jorden bestÃÂÃÂ¥r enligt buddister av Meru, det mystiska berget, som ocksÃÂÃÂ¥ betraktas som jordens axel, omgiven av sju ringar av bergskedjor som bara blir lÃÂägre och lÃÂägre och i sin tur omges av oceanen. Mot var och en av de fyra vÃÂäder- strecken svarar en kontinent, varav den sydligaste, Jambudvipa, omfattar Indien. PÃÂÃÂ¥ Merus topp finns de trettiotre gudarna med Indra som ledare.
Buddism som i fÃÂörsta hand sysselsÃÂätter sig med moralisk styrka och ÃÂövningar, kompletterar denna vÃÂärldsordning med tre regioner som innebÃÂär tre successiva steg pÃÂÃÂ¥ befrielsens vÃÂäg. Det fÃÂörsta âÃÂÃÂomrÃÂÃÂ¥det dÃÂär man handlar efter lustans principerâÃÂÃÂ, ÃÂär djurens, mÃÂänniskans och diverse gudars; det ÃÂär alltsÃÂÃÂ¥ frÃÂÃÂ¥gan om den jordiska vÃÂärlden med helvetena nedanfÃÂör precis som kristendomen dÃÂär helvetet med djÃÂävulen ligger lÃÂÃÂ¥ngt nere i jorden, och dÃÂär ovanfÃÂör ligger âÃÂÃÂgudarnas vÃÂärldâÃÂài buddismen och âÃÂÃÂhimlenâÃÂàmed gud fÃÂör de kristna. Gudarnas vÃÂärld bestÃÂÃÂ¥r av sex nivÃÂÃÂ¥er som innebÃÂär en frigÃÂörelse frÃÂÃÂ¥n materiella behov. I den andra regionen finns bara varelser som ÃÂär fÃÂödda i âÃÂÃÂBrahamgudarnasâÃÂàvÃÂärld; frigjorda frÃÂÃÂ¥n lustar och ÃÂönskningar bevarar de bara ett begrepp av kroppslighet och fÃÂördelar sig pÃÂÃÂ¥ fyra stadier vars sjutton nivÃÂÃÂ¥er motsvarar den grad av frigÃÂörelse som anden uppnÃÂÃÂ¥tt. DÃÂär ovanfÃÂör finns âÃÂÃÂregionen dÃÂär det materiella har upphÃÂörtâÃÂÃÂ; det ÃÂär den tredje och oÃÂändliga. Nirvana, ett upphÃÂörande som inte innebÃÂär fÃÂörintelse utan snarare frÃÂÃÂ¥nvaro av allt som finns, bÃÂÃÂ¥de materiellt och andligt, som inte har nÃÂÃÂ¥gon bestÃÂämd plats.
Den FÃÂörsta ÃÂÃÂdla Sanningen Allt ÃÂär lidande Med lidande menade Buddha den oro, ÃÂÃÂ¥ngest och plÃÂÃÂ¥ga som en mÃÂänniska kan kÃÂänna. Hela tillvaron ÃÂär lidande: att fÃÂödas och dÃÂö ÃÂär lidande, oro fÃÂör framtiden, sjukdom, olycka, bekymmer och smÃÂärta ÃÂär lidande. OcksÃÂÃÂ¥ det faktum att allt fÃÂörÃÂändras, att ingen varar fÃÂör evigt, ÃÂär ett lidande.
Andra Lidandets orsak Den egentliga orsaken till allt lidande ÃÂär vÃÂÃÂ¥r livstÃÂörst, menar Buddha. LivstÃÂörst gÃÂör att vi envishet hÃÂÃÂ¥ller fast vid livet âÃÂàsom snabbt fÃÂörsvinner. Vi strÃÂävar ocksÃÂÃÂ¥ efter en massa ÃÂägodelar, som i lÃÂängden vi varken har glÃÂädje och nytta av. Att strÃÂäva efter nÃÂÃÂ¥t som ÃÂär fÃÂörÃÂändligt och sÃÂÃÂ¥ snabbt tar slut som livet, mÃÂÃÂ¥ste leda till olycka och lidande. NÃÂär Buddha hade fÃÂörstÃÂÃÂ¥tt detta, bÃÂörjade han kÃÂänna ett stort medlidande med allt som ÃÂär skapat.
Tredje Lidandet kan upphÃÂöra: Medlidande kan upphÃÂöra, menar Buddha. Det sker nÃÂär mÃÂänniskan har kommit till insikt, nÃÂär hon har fÃÂÃÂ¥tt verklig kunskap om livets mening och vad som ÃÂär orsaken till lidandet.
FjÃÂärde VÃÂägen bort frÃÂÃÂ¥n lidandet: Inom buddhismen finns nÃÂÃÂ¥got som kallas den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen. Om man fÃÂöljer den ska lidandet upphÃÂöra. Den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen brukar beskrivas som ÃÂÃÂ¥tta plikter som mÃÂänniskan bÃÂör uppfylla. Man kan ocksÃÂÃÂ¥ se den som ÃÂÃÂ¥tta vÃÂägvisare till friheten.
Den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga VÃÂägen FÃÂöljande ÃÂÃÂ¥tta plikter, som alla bÃÂörjar rÃÂätt, bÃÂör mÃÂänniskan uppfylla fÃÂör att slippa lidandet. Detta kan jÃÂämfÃÂöras i kristendomen med de tio budorden. Om man inte skÃÂöter sig och fÃÂöljer de tio budorden sÃÂÃÂ¥ kan man hamna i helvetet.
RÃÂätt fÃÂörstÃÂÃÂ¥else, vilket innebÃÂär att man ska ha kunskap om de fyra ÃÂädla sanningarna. Det gÃÂäller att fÃÂörsÃÂöka fÃÂörstÃÂÃÂ¥ budas lÃÂära. Denna fÃÂörstÃÂÃÂ¥else ska sen i sin tur leda till att man sÃÂöker sig till den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen.
RÃÂätt beslut. MÃÂänniskan ska ha rÃÂätt instÃÂällning till livet, vilket innebÃÂär att man ska vilja det som ÃÂär gott.
RÃÂätt tal. Det man sÃÂäger ska vara klokt och sant. Man skall inte springa omkring med skvaller och lÃÂögner, som skadar andra mÃÂänniskor.
RÃÂätt handlande. En mÃÂänniskans handlande ska alltid syfta till att gÃÂöra det bra fÃÂör andra mÃÂänniskor. Man skall givetvis inte stjÃÂäla, dÃÂöda, eller pÃÂÃÂ¥ nÃÂÃÂ¥got annat sÃÂätt skada nÃÂÃÂ¥gon annan.
RÃÂätt liv. Man skall leva sÃÂÃÂ¥ att man inte skadar andra liv.
RÃÂätt strÃÂävan. Varje mÃÂänniska ska strÃÂäva efter att utveckla sig sjÃÂälv, sÃÂÃÂ¥ att hon kan gÃÂöra det som ÃÂär gott och fint och dÃÂärmed kan gÃÂöra livet lÃÂättare fÃÂör andra.
RÃÂätt uppmÃÂärksamhet. Man skall vara uppmÃÂärksam pÃÂÃÂ¥ sina tankar och kÃÂänslor. Genom att ha onda tankar och kÃÂänslor kan man lÃÂätt komma in pÃÂÃÂ¥ fel vÃÂägar.
RÃÂätt koncentration. Man skall ÃÂägna sig mycket tid ÃÂÃÂ¥t att meditera, sÃÂÃÂ¥ att man genom meditationen kommer fram till sanningen i tillvaron.
Levnadsregler FÃÂör att gÃÂöra det lÃÂättare att fÃÂölja den ÃÂÃÂ¥ttafaldiga vÃÂägen har man inom buddhismen stÃÂällt upp en rad levnadsregler, som mÃÂänniskan bÃÂör leva efter. Dessa regler ÃÂär inte av befallningen av typen âÃÂÃÂdu skallâÃÂÃÂ. De ÃÂär snarare levnadsrÃÂÃÂ¥d, eller avtal, som var och en gÃÂör upp med sig sjÃÂälv att fÃÂölja. Det finns fem regler, som alla bÃÂör fÃÂölja. De ÃÂär utformade som lÃÂöften, som helst bÃÂör uttalas hÃÂögt varje dag. DÃÂärfÃÂör ÃÂär de korta: Jag lovar att inte dÃÂöda.
Jag lovar att inte stjÃÂäla.
Jag lovar att inte missbruka sexualiteten.
Jag lovar att inte ljuga.
Jag lovar att avhÃÂÃÂ¥lla mig frÃÂÃÂ¥n alkohol, eftersom den orsakar skada och gÃÂör mig omdÃÂömeslÃÂös.
Under kortare perioder kan man lova fÃÂölja ytterligare tre regler: Jag lovar att inte ÃÂäta vid felaktiga tider .
Det betyder att under den tiden lÃÂöftet gÃÂäller sÃÂÃÂ¥ ska man inte ÃÂäta efter 12:00 pÃÂÃÂ¥ dagen.
Jag lovar att avstÃÂÃÂ¥ frÃÂÃÂ¥n dans, sÃÂÃÂ¥ng och musik och frÃÂÃÂ¥n att anvÃÂända parfym.
Jag lovar att avstÃÂÃÂ¥ frÃÂÃÂ¥n att sova i bekvÃÂäma sÃÂängar.
Dessa regler ska man tillÃÂämpa nÃÂär man kÃÂänner ett sÃÂärskilt behov av att dra sig undan och leva i stillhet och tÃÂänka ÃÂöver livets mening.
Buddhas lÃÂära fÃÂördes vidare Buddha dog och nu mÃÂÃÂ¥ste man fÃÂöra lÃÂäran vidare och det gjorde man genom att organisera och starta buddhistiska fÃÂörsamlingar. FÃÂörsamlingen bestod av fyra grupper som skall fÃÂöra lÃÂäran vidare till nÃÂästa generation. Dessa grupper var munkar, nunnor, lekmannabrÃÂöder och lekmannasystrar. Inom kristendomen ÃÂär det ju prÃÂäster och biskopar som fÃÂör den kristna generationen vidare genom sina fÃÂörsamlingar och predikan i kyrkor.
De religiÃÂösa specialisterna skulle vara egendomslÃÂösa och utan fast bostad. Men redan under den gamla buddhismen bÃÂörjade de organisera kloster. Hus dÃÂär olika grupper bodde permanent. Kringvandrande munkar tillÃÂätts att under regnperioden (juni/juli till oktober/november) sÃÂöka bostad och ge upp sitt vandrande liv. Eftersom en asket inte utfÃÂör nÃÂÃÂ¥got arbete hade han/hon mÃÂöjligheten att genom meditation pÃÂÃÂ¥ heltid strÃÂäva efter frÃÂälsning. Det bildades relationer mellan fasta bosatta Asker och lekmÃÂän genom att de fÃÂörra gav undervisning och ledde kulturen och de senare skÃÂänkte mat och andra nÃÂödvÃÂändighetsartiklar.
LekmÃÂännen LekmÃÂännens vÃÂäg till upplysning har beskrivits som en stegvis utveckling med hjÃÂälp av termerna âÃÂÃÂtillitâÃÂÃÂ, âÃÂÃÂmoralâÃÂÃÂ, âÃÂÃÂfrikostighetâÃÂàoch âÃÂÃÂvisdomâÃÂÃÂ.
Tilliten ÃÂär riktad mot Buddhan (som fÃÂörebild), lÃÂäran (som vÃÂäg) och fÃÂörsamlingen (som traditionsfÃÂörmedlare) de tre sÃÂÃÂ¥ kallade tillflykterna eller juvelerna.
Moralen, har som mÃÂÃÂ¥l att lÃÂösa bindningar till vÃÂärlden. LekmÃÂännen kan dÃÂÃÂ¥ frivilligt ta pÃÂÃÂ¥ sig att fÃÂölja samma tio fÃÂöresatser som en nybÃÂörjare, eller bara de fÃÂörsta ÃÂÃÂ¥tta. Det vanliga ÃÂär emellertid att de fÃÂöljer de fÃÂörsta fem. Den tredje avviker frÃÂÃÂ¥n munkarna tredje fÃÂöresats som gÃÂäller total avhÃÂÃÂ¥llsamhet. En lekman skall lova att t.ex. inte begÃÂÃÂ¥ ÃÂäktenskapsbrott.
Frikostigheten riktar sig mot munkarna och kan innefatta att ge mark till dem, att bygga ett kloster, att inreda det, att ÃÂöverlÃÂÃÂ¥ta skatteinbetalningen till dem, att ge hÃÂärbÃÂärge ÃÂÃÂ¥t resande munkar, att lÃÂÃÂ¥ta sjuka Asketer bo och att ge dem mat.
Frikostigheten ÃÂär ocksÃÂÃÂ¥ en âÃÂÃÂgynnsam handlingâÃÂÃÂ. Den ÃÂär fÃÂördelaktig inte bara fÃÂör den som fÃÂÃÂ¥r den givmildes gÃÂÃÂ¥vor, utan ÃÂäven fÃÂör den givmilde sjÃÂälv. Med visdom menas hÃÂär att kÃÂänna till det som man har traderats (rest runt). Lekmannen skall lÃÂÃÂ¥ta sig undervisas av kunniga personer i olika ÃÂämnen. Slutligen skall lekmannen fÃÂörvÃÂärva den visdom som bestÃÂÃÂ¥r i insikt att tillvaron ÃÂär fylld av lidande och att slutmÃÂÃÂ¥let skall vara att inte alls bli ÃÂÃÂ¥terfÃÂödd. En lekman kan genom att gÃÂöra mÃÂÃÂ¥nga gynnsamma handlingar bli vad en munk ocksÃÂÃÂ¥ kan bli, âÃÂÃÂen som stigit ned i sÃÂömnenâÃÂàdet vill sÃÂäga en som ÃÂär pÃÂÃÂ¥ vÃÂäg till befrielse och slipper ÃÂÃÂ¥terfÃÂöddas i ofÃÂörmÃÂÃÂ¥nliga existenser. En lekman kan dÃÂärefter liksom en munk bli âÃÂÃÂen som ÃÂÃÂ¥tervÃÂänder en ÃÂända gÃÂÃÂ¥ngâÃÂàdet vill sÃÂäga att hon eller han ÃÂÃÂ¥tervÃÂänder bara en gÃÂÃÂ¥ng. En lekman kan sedan bli âÃÂÃÂen som inte ÃÂÃÂ¥tervÃÂänderâÃÂàsom innebÃÂär att hans/hennes innevarande existens i nÃÂÃÂ¥gon av de hÃÂögsta gudavÃÂärldarna ÃÂär den sista. Men frÃÂÃÂ¥gan ÃÂär om han/hon ocksÃÂÃÂ¥ kan nÃÂÃÂ¥ den fjÃÂärde och sista frukten ogynnsamma handlingar, att bli en arhat, en som ÃÂär vÃÂärdig att nÃÂÃÂ¥ upplysningen.
Olika Inriktningar SÃÂÃÂ¥ som kristendomen har olika inriktningar som katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan har ocksÃÂÃÂ¥ buddhismen olika inriktningar. Buddhismen har tvÃÂÃÂ¥ stÃÂörre inriktningar som heter Theovada och Mahayana, sedan finns det mindre inriktningar som t.ex. Zen och Tibetansk buddhism.
Thervada buddhismen Ordet Thervada i Pali betyder vÃÂägen eller farkosten (vada) av de ÃÂäldre (thera). Det ÃÂär den enda levande inriktningen inom fÃÂör âÃÂàMahayana eller inom den gamla buddismen. Den kallas ocksÃÂÃÂ¥ fÃÂör sydbuddhism dÃÂärfÃÂör att den grundades i sÃÂödra Asien i Sprilanka, Burma och Thailand och kallas ÃÂäven Pali Buddhism fÃÂör dess heliga skrifter som skrevs pÃÂÃÂ¥ Pali.
Dessa heliga skrifter kallas Pali Kanonen eller Tripitaka. Tri betyder tre och pitaka korgar. Dessa heliga skrifter skrev s mellan 100 âÃÂà1 f.kr pÃÂÃÂ¥ palm blad lagrade i korgar.
Tripitakan Tripitakan ÃÂär en samling av disciplinÃÂära regler fÃÂör munkar och nunnor. FÃÂörsta delen av Tripitakan heter Vinya Pitaka eller korgen av ordning. Den andra delen ÃÂär Sutra Pitaka eller korgen av hÃÂögre Dharma, samlingen av vidare mer systematiska lÃÂäror. Thervadabuddhister tror att materialet till dessa skrifter ursprungligen kom ifrÃÂÃÂ¥n Gautma sjÃÂälv och muntligt fÃÂörts vidare fÃÂör att sedan ha blivit nedskrivna i Pali. De tror att Pali mest liknar det sprÃÂÃÂ¥k Buddha sjÃÂälv talade. Thervada buddhister tror att Buddha bara var mÃÂänsklig, vars lÃÂäror hjÃÂälpte efterfÃÂöljare att bli upplysta. De betonar att hans lÃÂäror sÃÂäger; du sjÃÂälv mÃÂÃÂ¥ste gÃÂöra anstrÃÂängningarna.
Mahayana Betyder den stora farkosten. Mahayanabuddhismen kallas ofta fÃÂör norr âÃÂÃÂbuddhism fÃÂör att den grundades i norra âÃÂàAsien i Tibet, Kina, Korea och Japan, Den kallas ocksÃÂÃÂ¥ fÃÂör sanskrit buddhism fÃÂör grundskrifterna var pÃÂÃÂ¥ sanskrit, dessa har nu ÃÂöversatts till lokala sprÃÂÃÂ¥k som t.ex. japanska. Deras viktigaste texter fÃÂörutom deras egna tolkningar av Tripitaka ÃÂär prajnaparamita (fullkomligheten av visdom), Lotus sutra (den sanna lÃÂäran), Vimalakirti (namnet pÃÂÃÂ¥ en person) och Sukhavati (renheten och glÃÂädjens land). Dessa texter ÃÂär daterade mellan 100 f.kr och 200 e.kr.
Mahayana buddhister anser att dessa ÃÂär Buddhas lÃÂäror oavsett om Guatma Buddha levde dÃÂÃÂ¥. I ÃÂÃÂ¥rhundradena efter Buddhas dÃÂöd fanns det munkar som sa att de kunde ge stÃÂörre chans till insikt ÃÂän andra vilket de kallade Hinayana (lilla farkosten). Detta var termen som dom anvÃÂände fÃÂör det de moderna buddhisterna kallar thervada. Dessa munkar ansÃÂÃÂ¥g sig sjÃÂälva representera Mahayana.
Andra Buddistiska Inriktningar Det finns mÃÂÃÂ¥nga olika inriktningar inom Mahayana. Den kanske mest kÃÂända ÃÂär Zen (som betyder meditation). Zeninriktningen hÃÂärstammar frÃÂÃÂ¥n Kina men ÃÂär nu stark i Japan och i vÃÂäst. Zenbuddhister tycker att vardagsaktiviteter ÃÂär rÃÂätt material fÃÂör meditation. Detta syns sÃÂärskilt i ZenâÃÂÃÂs tonvikt pÃÂÃÂ¥ det religiÃÂösa anvÃÂändandet av blomarrangemang, kalligrafi och bÃÂÃÂ¥gskytte. Zen tycker ocksÃÂÃÂ¥ att det ÃÂär viktig med en nÃÂära relation mellan lÃÂärare eller mÃÂästare och fÃÂöljeslagare. FÃÂöljare av ÃÂäkta landinriktningen upprepar namnet Amitabha (amida pÃÂÃÂ¥ japanska) med tillit. De tror att deras stundande ÃÂÃÂ¥terfÃÂödelse i hans ÃÂäkta land kommer att mÃÂöjligÃÂöras fÃÂör dem att uppnÃÂÃÂ¥ nirvana dÃÂärfÃÂör att hans lÃÂäror ÃÂär sÃÂÃÂ¥ bra. Tibetansk buddhism utvecklades sida vid sida med nordindiska religioner kÃÂänd som tantra. Tantra ÃÂär en uppsÃÂättning hemliga lÃÂäror nÃÂära lÃÂänkade till en guru - andlig ledare eller mÃÂästare. Mahayana lÃÂägger tyngdpunkten pÃÂÃÂ¥ Bodhisavattor som lovat att hjÃÂälpa alla varelser att uppnÃÂÃÂ¥ upplysningen utav medkÃÂänsla. Vajrayana lÃÂägger liksom tantra en stor vikt pÃÂÃÂ¥ en levande lama eller guru (en guru ÃÂär en lÃÂärare som kan leda en pÃÂÃÂ¥ den snabbaste vÃÂägen till upplysning).
Budduor och Bodhisavattor Enligt Mahayana-buddhister behÃÂöver man inte lita pÃÂÃÂ¥ sina egna anstrÃÂängningar fÃÂör att fÃÂÃÂ¥ insikt. Man behÃÂöver inte heller bli munk eller nunna. Man kan bli hjÃÂälpt mot nirvana av kosmiska Budduor (budduor frÃÂÃÂ¥n andra religioner) och Bodhisavattor. En buddhisavatta ÃÂär en person som strÃÂävar efter att bli en Buddha genom att leva ett liv dygd eller visdom. En Bodhisavattor lovar att hon eller han ska ta med alla varelser till nirvana med dem. Han eller hon kan till och med uppskjuta att uppnÃÂÃÂ¥ nirvana fÃÂör att lindra lidande genom handlingar av kÃÂärlek och medkÃÂänsla. Bodhisavattor Avlokitesh hyser sÃÂärskilt medkÃÂänsla till alla varelser. MÃÂÃÂ¥let fÃÂör Mahanyabuddhister ÃÂär att vara en buddhisavatta och bry sig mer om andras upplysning ÃÂän sig egen. Att tro pÃÂÃÂ¥ den kosmiska buddhan Amithaba kan hjÃÂälpa folk att ÃÂÃÂ¥terfÃÂödas i den kosmiska budduorna att hjÃÂälpa att fÃÂödas i den kosmiska buddhans ÃÂÃÂkta Land. DÃÂärifrÃÂÃÂ¥n kommer de kosmiska budduorna att hjÃÂälpa dem till nirvana. Bodhisavattor och kosmiska budduor lÃÂär i mÃÂÃÂ¥nga olika sammanhang till alla sorters mÃÂänniskor. Mahanyanabuddhister utÃÂövar mÃÂÃÂ¥nga sorters ÃÂövningar frÃÂÃÂ¥n bruket av mattor (heliga ritualer ofta upprepade) till koaner (kryptiska sÃÂägner eller gÃÂÃÂ¥tor som fÃÂörsÃÂätter folk i eftertanke).
Man rÃÂäknas som buddhist om man sÃÂöker tillflykt till Buddha, Dharma eller sangha. Det ÃÂär ungefÃÂär som om man dÃÂöper och begraver sig i kristendomen, dÃÂÃÂ¥ rÃÂäknas man som kristen.
Buddhismens tre juveler Man blir eller rÃÂäknas som Buddhist om man sÃÂöker tillflykt till Buddha, Dharma (lÃÂäran) och sangha (fÃÂörsamlingen). Dessa tre tillflykter kallas ocksÃÂÃÂ¥ buddhismens tre juveler.
Dharma Dharma betyder lÃÂäran, sÃÂärskilt lÃÂäran om Buddha och hans fÃÂöljeslagare: Dharma involverar ocksÃÂÃÂ¥ en bredare idÃÂé om sanningen sÃÂärskilt sanningen om hurdan saker och ting ÃÂär. Den hÃÂär idÃÂén lÃÂärs ut olika.
Sangha Sangha ÃÂär den buddhistiska fÃÂörsamlingen, den bestÃÂÃÂ¥r av fyra grupper: mÃÂänniskor, lekmÃÂän, lekkvinnor, munkar och nunnor. Dessa mÃÂänniskor kallas Buddhas sÃÂöner och dÃÂöttrar. LekmÃÂännen fÃÂörser munkar och nunnor med mat husrum och klÃÂäder. I gengÃÂäld lÃÂär de lekmÃÂännen hur man lever rÃÂätt. Munkar och nunnor har ocksÃÂÃÂ¥ i uppgift att bevara och passera vidare Dharma. I de flesta buddhistiska lÃÂänder fÃÂörvÃÂäntas de att leva i fattigdom, meditera och studera. Vissa buddhister blir munkar/nunnor hela livet andra bara nÃÂÃÂ¥gra ÃÂÃÂ¥r. Munkarna bÃÂär saffransgula eller rÃÂöda klÃÂäder och ÃÂär en vanlig syn i buddhistiska lÃÂänder.
Lite jÃÂämfÃÂörelser Religionernas bildande Hinduismen och buddhismen bildades bÃÂÃÂ¥da tvÃÂÃÂ¥ i Indien. Hinduismen som ÃÂär en grundreligion till buddhismen. FrÃÂÃÂ¥n bÃÂörjan ansÃÂÃÂ¥gs buddhismen bara vara en modifiering av hinduismen, men fÃÂörst efter ett par hundra ÃÂÃÂ¥r efter hans (Han = Siddharta Gautama) dÃÂöd ansÃÂÃÂ¥gs det som en egen religion.
Hinduismen har ingen grundare, den vÃÂäxte fram fÃÂör mer ÃÂän 3000 ÃÂÃÂ¥r sedan, och har fÃÂörÃÂändrats allt eftersom. Omkring 1500 f. Kr anlÃÂände arierna, ett ljushyat folk, in i landet norrifrÃÂÃÂ¥n, och bÃÂörjade ÃÂändra pÃÂÃÂ¥ de inhemska lÃÂärorna. Ariernas och de inhemskas religiÃÂösa tankar rÃÂäknades som till slut blev det som senare hinduismen. Hinduismen kan ha olika seder pÃÂÃÂ¥ olika platser i landet, och olika familjer kan ha olika seder.
Buddhismen sÃÂägs ha uppstÃÂÃÂ¥tt fÃÂör 2500 ÃÂÃÂ¥r sedan nÃÂär prinsen Siddharta Gautama bestÃÂämde sig fÃÂör att fÃÂÃÂ¥ tillvaron fÃÂörverkligad i stÃÂället fÃÂör den bild han fÃÂÃÂ¥tt inifrÃÂÃÂ¥n sitt palats dÃÂär han suttit instÃÂängd. Han hade tidigare levt ett liv i lyx. NÃÂär han mÃÂötte verkligheten och sÃÂÃÂ¥g allt lidande lovade han sig sjÃÂälv att hitta meningen med livet. FÃÂörst lyssnade han pÃÂÃÂ¥ de hinduiska lÃÂärda och plÃÂÃÂ¥gade sin kropp under flera ÃÂÃÂ¥r, men han nÃÂÃÂ¥dde inte det han var ute efter. Till slut bestÃÂämde han sig fÃÂör att koncentrera sig pÃÂÃÂ¥ det mentala, och inte fÃÂästa sig vid det fysiska. Han satte sig under ett trÃÂäd i Gaya, i nÃÂärheten av en biflod till Ganges. Han bestÃÂämde sig fÃÂör att inte resa sig fÃÂörrÃÂän han hittat meningen med livet. Efter ett dygns meditation hittade han den, han sÃÂÃÂ¥g tillvaron fÃÂörklarad. Han blev Buddha (Buddha= den upplyste).
I stÃÂället fÃÂör Hinduernas kastsystem sÃÂÃÂ¥ tyckte Buddha att alla skulle ha samma rÃÂättigheter.
Religionernas gudar Hinduismen har mÃÂÃÂ¥nga olika gudar, under det att Buddhismen inte har nÃÂÃÂ¥gon direkt gud, utan lÃÂäran gÃÂÃÂ¥r ut pÃÂÃÂ¥ att den enda som kan leda en person till Nirvana ÃÂär man sjÃÂälv.
Brahma ÃÂär, enligt hinduistisk tro, skaparens herre. Han gav liv ÃÂÃÂ¥t jordens vÃÂäxter, djur och mÃÂänniskor.
Vishnu betraktas som den frÃÂämsta av gudarna, mÃÂÃÂ¥nga sÃÂäger att han ÃÂär den enda guden. Han ÃÂär kraften och energin i allt som lever och finns. Utan honom finns inget, han ÃÂär vÃÂärldsalltet.
Shiva ÃÂär sjÃÂälvplÃÂÃÂ¥garnas fÃÂöredÃÂöme. NÃÂär han dansar skapar han, men han kan ocksÃÂÃÂ¥ fÃÂörstÃÂöra fÃÂör att ge plats ÃÂÃÂ¥t nya skapelser. Han symboliserar det goda och onda som finns inom varje mÃÂänniska.
Hinduerna tror att gudarna kan uppenbara sig pÃÂÃÂ¥ jorden i mÃÂänsklig gestalt. En sÃÂÃÂ¥dan gud och mÃÂänniska kallas avatar. Den mest kÃÂända och ÃÂälskade avatarn ÃÂär Krishna, som ÃÂär Vishnu i en mÃÂänniskokropp.
HÃÂögtider Buddhismen har inte mÃÂÃÂ¥nga fester, men en av festerna ÃÂär Vesak som ocksÃÂÃÂ¥ ÃÂär den stÃÂörsta. Den infaller pÃÂÃÂ¥ fullmÃÂÃÂ¥nendagen i april/maj. Den hÃÂär dagen sÃÂägs vara Buddhas fÃÂödelsedag.
Hinduismen har mÃÂÃÂ¥nga religiÃÂösa fester: Holifesten ÃÂär en glad hÃÂögtid, dÃÂÃÂ¥ ungdomar drar omkring och kastar fÃÂärgpulver och hÃÂäller fÃÂärgat vatten pÃÂÃÂ¥ varandra. Kvinnorna har rÃÂätt att skÃÂämtsamt slÃÂÃÂ¥ till alla mÃÂän pÃÂÃÂ¥ ett busigt sÃÂätt. Festen firas till minne av Krishna, som stÃÂändigt hittade pÃÂÃÂ¥ bus i sin ungdom.
Divalifesten ÃÂär en ljushÃÂögtid och nyÃÂÃÂ¥rshelg. Den firas fÃÂör att hylla rikedomens gudinna Lakshmi. Raketer och smÃÂällare fyras av pÃÂÃÂ¥ gatorna, och i hemmen tÃÂänds det oljelampor. Presenter delas ocksÃÂÃÂ¥ ut.
Dasera ÃÂär en tio dagar lÃÂÃÂ¥ng hÃÂögtid som firas till gudinnan Durgas ÃÂära.
Livets mening Meningen med livet enligt hinduistisk tro ÃÂär att nÃÂÃÂ¥ moksha, att slippa ÃÂÃÂ¥terfÃÂödelsen. DÃÂÃÂ¥ sammansmÃÂälter man med vÃÂärldssjÃÂälen, brahman. MÃÂänniskans sjÃÂäl, atman, ÃÂär en del av denna vÃÂärldssjÃÂäl, men ÃÂär fast i det kroppsliga livet och sjÃÂälavandringen. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar vÃÂärld, dÃÂär det bara finns ro, harmoni och fullstÃÂändig lycka.
Det finns mÃÂÃÂ¥nga olika vÃÂägar till moksha: Bhakti, hÃÂängivenhetens vÃÂäg. Vanligast bland dagens hinduer. FÃÂöremÃÂÃÂ¥let som de oftast dyrkar ÃÂär vanligtvis Krishna. Man upprepar hans namn och sjunger olika sÃÂÃÂ¥nger till hans ÃÂära.
De goda gÃÂärningarnas vÃÂäg, betyder att man ÃÂär kÃÂärleksfull gentemot sina medmÃÂänniskor. Man ska inte ljuga, stjÃÂäla eller skada nÃÂÃÂ¥gon. KÃÂärlek till djuren ska ocksÃÂÃÂ¥ visas, de flesta hinduer ÃÂär vegetarianer.
Kunskapens eller vishetens vÃÂäg ÃÂär en intellektuell och krÃÂävande metod. Man studerar de heliga skrifterna, och kan genom tankar nÃÂÃÂ¥ den slutliga befrielsen som leder till befrielse och fÃÂörening med Gud. En andlig lÃÂärare kallas guru.
FÃÂörsakelsens vÃÂäg vÃÂäljer man nÃÂär man medvetet vill ha ett liv i fattigdom & fÃÂörtryck som liv efter dÃÂöden. MÃÂÃÂ¥nga ÃÂäldre mÃÂän vÃÂäljer denna vÃÂäg i sina sista ÃÂÃÂ¥r av livet. De kallas sadhus.
Yoga ÃÂär en urgammal trÃÂäningsmetod. Man ÃÂöver sin kropp och sina sinnen till en fullÃÂändning och utvecklar en mycket god fÃÂörmÃÂÃÂ¥ga till koncentration och djupa andliga upplevelser.
Riktningar Buddhismen har splittrats till tvÃÂÃÂ¥ delar: sydbuddhismen och nordbuddhismen. Nordbuddhismen kallas fÃÂör Mahayana (stora vagnen). I den kan alla nÃÂÃÂ¥ nirvana. Mahayana anses vara snarlikast Buddhas tankar.
Sydbuddhismen kallas fÃÂör Hinayana (lilla vagnen). Enligt Hinayana kan bara munkarna nÃÂÃÂ¥ nirvana.
Hinduismen har stort utrymme fÃÂör egna vÃÂägar.
Utbredning Indien Buddhismen drevs efter ett tag ur sitt hemland Indien, till fÃÂörmÃÂÃÂ¥n fÃÂör hinduismen. IstÃÂället bredde buddhismen ut sig i hela omrÃÂÃÂ¥det ÃÂöster om Indien fram till Stilla havet. I Kina, Japan, Korea och Tibet ÃÂär Mahayana vanligast. PÃÂÃÂ¥ Shri Lanka, i Myanma (Burma) och Thailand ÃÂär det sydbuddhismen som ÃÂär vanligast.
Hinduismen fÃÂörekommer frÃÂämst i Indien.
Vid livets slut Alla buddhister inser att livet bestÃÂÃÂ¥r bÃÂÃÂ¥de av en bÃÂörjan och ett slut- av stÃÂändig fÃÂörÃÂändring. Buddhisterna tror ocksÃÂÃÂ¥ att det ÃÂär fullt mÃÂöjligt att bli upplyst i sista sekund precis innan sjÃÂälva dÃÂöden. NÃÂär en buddhist tillslut inser att han/hon kommer att dÃÂö sÃÂöker man sig ofta till ett kloster, fÃÂör att kunna tillbringa sina sista dagar dÃÂär. ÃÂÃÂr de pÃÂÃÂ¥ ett sjukhus eller ligger hemma dÃÂöende fÃÂÃÂ¥r de istÃÂället besÃÂök av munkar, som sjunger vÃÂälsignelser fÃÂör dom. NÃÂär dÃÂöden har slagit in pÃÂÃÂ¥bÃÂörjas det en ceremoni vid vilket en slÃÂäkting eller vÃÂän till den dÃÂöde hÃÂäller vatten i en skÃÂÃÂ¥l, lÃÂÃÂ¥ter vattnet rinna ner ÃÂöver huvudet och sedan tillbaka i skÃÂÃÂ¥len som finns under huvudet.
Under ceremonin lÃÂäses detta upp fÃÂör den dÃÂöde: LÃÂÃÂ¥t den goda viljans rena tankar delas av min slÃÂäkting och mÃÂÃÂ¥ hon/han bli lyckliga. Som vattnet rinner ÃÂöver havet, sÃÂÃÂ¥ mÃÂÃÂ¥ vÃÂÃÂ¥rt vÃÂälbefinnande och vÃÂÃÂ¥ra fÃÂörtjÃÂänster strÃÂömma fram och nÃÂÃÂ¥ vÃÂÃÂ¥r ÃÂälskade avlidneâÃÂæâÃÂæ..
I mÃÂÃÂ¥nga traditionella buddhistiska lÃÂänder brÃÂänns faktiskt kroppen hellre en att den skulle begravas. Kroppen fÃÂörs inte till ett krematorium utan istÃÂället till ett kloster, dÃÂär det brÃÂänns pÃÂÃÂ¥ ett likbÃÂÃÂ¥l.
Buddhas dÃÂöd Vid 80 ÃÂÃÂ¥r ÃÂÃÂ¥lder fÃÂörstod Buddha att han skulle dÃÂö. Buddhister tror starkt pÃÂÃÂ¥ ÃÂÃÂ¥terfÃÂödelsen, men Buddha skulle intrÃÂäda i nirvana fÃÂör evigt. Han sa ÃÂÃÂ¥t sina bedrÃÂövade vÃÂänner han dom absolut inte fick sÃÂörja hans sjÃÂäl. Buddha dog helt och hÃÂÃÂ¥llet fridfullt i Kushinagara. Buddhas dÃÂöd kallas parinirvana, hans slutgiltiga intrÃÂäde i nirvana.
KÃÂällfÃÂörteckning BÃÂöcker ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà FÃÂörlag ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà UtgivningsÃÂÃÂ¥r: VÃÂärldsreligioner ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Bonniers ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -95 Religion 3 ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Almqvist&Wiksell ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -96 Fakta om Buddhismen ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Almqvist&Wiksell ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -95 Religionskunskap 7 ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Gleerups ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -93 Nationalencyklopedien (band 3, Band 18) ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà - ? VÃÂärldsreligionerna ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Liber ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -80 Buddhan och vÃÂägen till visdom ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà Berghs ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -95 Video Buddhismen âÃÂàatt bli en munk ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà AVC ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà ÃÂà -98