Analys av dikten "Slutet och början"

Essay by JohanBHigh School, 10th grade February 2009

download word file, 4 pages 0.0

Downloaded 2303 times
Keywords , , , ,

Analys av Slutet och början

Slutet och början är en dikt skriven av polskan Wislawa Szymborska. Dikten har en enkel handling. Den handlar om hur det är för länder som blivit drabbade av krig efter kriget. Allt som måste återuppbyggas, alla skadade och döda man måste ta hand om, alla hemlösa, hungriga och sjuka man måste ta hand om. Någon eller några måste också slänga iväg alla uråldriga argument som startat krigen som ingen orkar lyssna på eller bryr sig om längre. Men vem hjälper dessa länder med allt som de drabbas av? Vem hjälper dem att gräva ner de gamla argumenten? Ingen. Så fort som kriget tar slut eller förflyttas någon annanstans, så förflyttas alla världens ögon antingen med kriget eller till ett annat krig. Allt det här får en att känna medkänsla och sorg när man läser större delen av dikten. Trots det så är den avslappnande i slutet.

Liksom de flesta dikter så har denna dikt en egen uppbyggnad, eget språk, egna symboler och egna metaforer. Själva språket i dikten är väldigt lätt att förstå. Det innehåller ord som man använder dagligen och meningarna i dikten är lätt uppbyggda. Hon har gjort så för att hon vill verkligen visa för läsarna hur det är i de drabbade länderna. Hon vill att läsarna ska förstå. Däremot, när man läser dikten så låter det tungt, sorgset och allvarligt. Anledningen till detta är helt enkelt at handlingen och ordvalen ger det uttrycket. Dikten själv är uppbyggd i tio strofer med varierande antal versrader. Det finns inga rim eller assonancer i stroferna som håller ihop dikten. Det enda som gör det är upprepningen av ordet "någon" som finns med en eller två gånger i de flesta stroferna. Denna upprepning är också som ett ledmotiv eftersom varje gång det upprepas så varierar det. Som i strof ett och sju där det står "Efter varje krig / måste någon städa upp" och "Någon med kvast i hand / pratar om hur det var". Ordet någon finns kvar men meningen den är i har förändrats. Vad som även förändras under diktens gång är tonen i den. I början är den sorgsen och man känner medlidande och sorg. Men det förändras. I slutet så är dikten lite avslappnande och man känner sig lugnare. Det är för att handlingen ändrar sig lite grann. Istället för att poeten berättar hur hemskt det är efter krig och bad som måste göra då, så talar hon om att hur dåligt det än är i de drabbade länderna, så blir dem återställda någon gång ändå. Anledningarna till kriget glöms bort, ingen är oroad och någon ligger "med ett ax mellan tänderna och" tittar "upp i molnen. Den här dikten har även några metaforer i sig. Poeten använder metaforerna för att berätta hur hemskt det är i de drabbade länderna och samtidigt hur ointeressanta de är. "Någon måste ännu ibland / under busken gräva upp / de rostiga argumenten / och bära bort dem till sophögen" är ett exempel på en typ a metafor hon använder. Den delen betyder helt enkelt att efter ett krig så finns fortfarande argumenten, som de hört tusentals gånger, som startade kriget kvar. Någon måste då se till att de glöms bort. Någon måste bära iväg dem till sophögen där ingen bryr sig om dem längre, där de inte kan göra människors liv komplicerade.

På tal om komplication så är diktens handling inte ens nära komplicerad. Den handlar helt enkel om hur det är efter krig i länderna som blivit drabbade av det. Det är inte så många som tänker på det men det är inte mycket bättre för länder som blivit drabbade av krig efter kriget. Hundra tusentals är hemlösa och lika många är skadade, döda eller sjuka. Vägar och hus måste återuppbyggas, landets ekonomi måste återställas, vatten och elledningar måste installeras, och mycket mer. Men det värsta är att de väldigt sällan får någon hjälp. Så fort kriget är över där så har "alla kameror" redan "åkt / till ett annat krig. De drabbade länder blir helt ointressanta. De länder som känner till situationen i dessa länder kanske ändå inte bryr sig. Det finns ju ingen fördel med att hjälpa ett krigsdrabbat land att återställa sig. Men trots allt det så måste landet bli normalt hur lång tid det än tar. Men vi måste försöka förkorta den tiden. Allt det här är precis vad den här dikten vill säga. Den vill berätta för oss att det är hemskt i länder som blivit drabbade av massor med krig och att de behöver all hjälp de kan få. Författaren skrev den här dikten just för att sprida detta meddelande. Hon använder också ett lätt språk för att så många som möjligt ska kunna absorbera detta meddelande.

Meddelandet och språket i den här dikten har en relation. Språket är lätt men samtidigt allvarligt för att det ska bli lättare att uppfatta meddelandet. Fast den här dikten har inga rim eller assonancer utan håller ihop genom att upprepa ordet "någon" under oika tillfällen i olika meningar. Det är också diktens ledmotiv. Dikten har även ett par metaforer som inte är så svåra att förstå. Själva dikten handlar om hur tiden är för krigsdrabbade länder efter kriget. Hur ensamma de är, hur mycket som måste göras och hur ointressanta de är. Detta leder till dikten meddelande som är att vi borde ge dessa länder uppmärksamhet och hjälpa dem att återuppbygga sitt land så snabbt som möjligt. Att sprida detta meddelande var också poetens mening med att skriva dikten.

Johan Billton 10 PAL 26/11-08 926 ord