Buddhismen Innehållförteckning Buddhismen         1 Innehållförteckning         1 Buddhismens historia         1 Buddha

Essay by EssaySwap ContributorCollege, Undergraduate February 2008

download word file, 17 pages 0.0

Downloaded 2134 times

Buddhismen Innehållförteckning Buddhismen         1 Innehållförteckning         1 Buddhismens historia         1 Buddha         2 Vägen till upplysning         2 Världen och Universum         3 Den Första Ädla Sanningen         3 Allt är lidande         3 Andra Lidandets orsak         3 Tredje         4 Fjärde         4 Levnadsregler         4 Buddhas lära fördes vidare         5 Lekmännen         5 Olika Inriktningar         6 Thervada buddhismen         6 Tripitakan         6 Mahayana         6 Andra Buddistiska Inriktningar         7 Budduor och Bodhisavattor         7 Buddhismens tre juveler         7 Dharma         8 Sangha         8 Lite jämförelser         8 Religionernas bildande         8 Religionernas gudar         8 Högtider         9 Livets mening         9 Riktningar         10 Utbredning         10 Vid livets slut         10 Buddhas död         10 Källförteckning         10 Buddhismens historia Siddharta Gautama föddes i byn Lumbini, antagligen år 560 f.kr. Hans föräldrar härskade över ett litet kungadöme i nordöstra Indien.

En vecka efter hans födelse dog hans mor, drottning Maya, och den lilla prinsen uppfostrades av sin moster, Pajapati. När en vis man förutspådde att barnet antingen skulle bli en stor och mäktig kung eller en berömd helig man, föresatte kung Suddhodana att se till att hans dyre son skulle växa upp till kung. Därför fick Siddharta leva ett liv i fullkomlig lyx och njutning, skyddad från allt fult och sorgligt, och alltid omgiven av vackra människor och föremål.

Han kunde definitivt ha blivit bortskämd och högmodig men blev istället en mycket omtänksam man.

Trots att Siddharta hade allt man kunde tänka sig, var han inte nöjd men sin tillvaro. När han blev 29 år gammal bestämde han sig för att rymma från sitt palats för att se den stora vida världen.

Denna handling förändrade hela hans liv. Efter hand kom han att möta en ung man, en gammal man, en död man och till slut en helig man. Dessa män kom att kallas ”de fyra himmelska budbärarna”. Mötet med dem innehar att Siddharta förstod vad han gick miste om utanför palatset: att ålderdom, sjukdom och död drabbar allt levande. När Siddharta mötte den helige mannen visste han att denna man förstod meningen med det egentliga livet. Det kändes antagligen svårt att lämna hela sin familj men Siddharta gjorde detta i stor tysthet. Han klippte håret och bytte till kläder som kringvandrande, hemlösa munkar bar. Denna enormt stora förändring i Siddhartas liv kallas idag ”hans avsägelse”.

Buddha Ordet Buddha betyder egentligen på sanskrit ”en upplyst”, ”en uppvaktad” och är en hedersbeteckning (titel) inom buddismen för individer som anses ha nått fullständig upplysning. Ofta syftar Buddha på den man som enligt den buddhistiska traditionen var en av buddhismens grundläggare, Shakyamuni (vilket i vardagligt tal blir Buddha) I kristendomen så återuppstår, Jesus och på nästan samma sätt tror buddhisterna att man födds och sedan återuppstår som en helt annan människa. I buddhismen samlas alla handlingar som människan har gjort under sitt tidigare liv. Det är ungefär samma sak som kristendomen för dom säger att om man inte är snäll så kommer man inte till himmelen och på så sätt inte kan födas på nytt som en annan människa. Att dom nästan tror lika kan ju också bero på att buddismen är en gren av kristendomen som är den ursprungliga religionen, nästan alla religioner kommer ursprungligen från kristendomen men buddismen var en av de första religioner som kommer från kristendomen och på så sätt är därför inte skillnaden i tankesättet så märkvärdigt stort.

Buddha predikade för första gången i den stora staden Varanasis, där han berättade om de fyra sanningarna som berättar hur man ska få slut på lidandet enligt Buddha. Han berättade också om den åttafaldiga vägen som beskriver hur en buddhistisk människa ska leva och hur han eller hon ska få slut på lidandet. De fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen kan jämföras med kristendomens bibel som också beskriver hur en kristen skall leva främst med de tio budorden. Inom buddhismen har man skapat en rad olika levnadsregler som gör det lättare att följa den åttafaldiga vägen.

Vägen till upplysning När en person följt den åttafaldiga vägen, når han fram till meditation. Denna inleds med att han visar sin vänlighet mot huset skyddsande och tänker på att döden närmar sig med kroppens ofrånkomliga upplösning. Under lugn andning ska sedan kroppens rörelse noga studeras. Absolut varje rörelse konstateras helt tyst. Skulle andra tankar och fantasier störa själva koncentrationen måste tanken eller fantasien tänkas klart så att den helt och hållet försvinner, vilket gör att man sedan kan fortsätta ostört.

Detta är det första steget mot nirvana. När människan så småningom har nått Nirvana förstår hon vad livet egentligen går ut på. Den som har kommit fram till Nirvana går inte på några frestelser eller begär. Själva ordet betyder utsläcka eller blåsa ut. Det är alltså själva begäret som har slocknat eller blivit utsläckt. Den som når nirvana slipper efter döden att återfödas i samsaras eviga kretslopp. Till skillnad från hinduismen räknar buddhismen inte med någon själ. Den enda som existerar efter döden är människans karma som ständigt ikläder sig nya kroppar.

Världen och Universum Kristna tror på Gud, det var han som skapade världen. I buddismen finns det fler gudar. Trettiotre stycken, och den störste av dem alla är Indra. Och enligt buddismens tro så var det de trettiotre gudarna som skapade världen. Dom tror också att gudarna och andarna finns närvarande hela tiden precis som de kristna men där är skillnaden att vi bara har en gud och buddismen har trettiotre.

Jorden består enligt buddister av Meru, det mystiska berget, som också betraktas som jordens axel, omgiven av sju ringar av bergskedjor som bara blir lägre och lägre och i sin tur omges av oceanen. Mot var och en av de fyra väder- strecken svarar en kontinent, varav den sydligaste, Jambudvipa, omfattar Indien. På Merus topp finns de trettiotre gudarna med Indra som ledare.

Buddism som i första hand sysselsätter sig med moralisk styrka och övningar, kompletterar denna världsordning med tre regioner som innebär tre successiva steg på befrielsens väg. Det första ”området där man handlar efter lustans principer”, är djurens, människans och diverse gudars; det är alltså frågan om den jordiska världen med helvetena nedanför precis som kristendomen där helvetet med djävulen ligger långt nere i jorden, och där ovanför ligger ”gudarnas värld” i buddismen och ”himlen” med gud för de kristna. Gudarnas värld består av sex nivåer som innebär en frigörelse från materiella behov. I den andra regionen finns bara varelser som är födda i ”Brahamgudarnas” värld; frigjorda från lustar och önskningar bevarar de bara ett begrepp av kroppslighet och fördelar sig på fyra stadier vars sjutton nivåer motsvarar den grad av frigörelse som anden uppnått. Där ovanför finns ”regionen där det materiella har upphört”; det är den tredje och oändliga. Nirvana, ett upphörande som inte innebär förintelse utan snarare frånvaro av allt som finns, både materiellt och andligt, som inte har någon bestämd plats.

Den Första Ädla Sanningen Allt är lidande Med lidande menade Buddha den oro, ångest och plåga som en människa kan känna. Hela tillvaron är lidande: att födas och dö är lidande, oro för framtiden, sjukdom, olycka, bekymmer och smärta är lidande. Också det faktum att allt förändras, att ingen varar för evigt, är ett lidande.

Andra Lidandets orsak Den egentliga orsaken till allt lidande är vår livstörst, menar Buddha. Livstörst gör att vi envishet håller fast vid livet – som snabbt försvinner. Vi strävar också efter en massa ägodelar, som i längden vi varken har glädje och nytta av. Att sträva efter nåt som är förändligt och så snabbt tar slut som livet, måste leda till olycka och lidande. När Buddha hade förstått detta, började han känna ett stort medlidande med allt som är skapat.

Tredje Lidandet kan upphöra: Medlidande kan upphöra, menar Buddha. Det sker när människan har kommit till insikt, när hon har fått verklig kunskap om livets mening och vad som är orsaken till lidandet.

Fjärde Vägen bort från lidandet: Inom buddhismen finns något som kallas den åttafaldiga vägen. Om man följer den ska lidandet upphöra. Den åttafaldiga vägen brukar beskrivas som åtta plikter som människan bör uppfylla. Man kan också se den som åtta vägvisare till friheten.

Den åttafaldiga Vägen Följande åtta plikter, som alla börjar rätt, bör människan uppfylla för att slippa lidandet. Detta kan jämföras i kristendomen med de tio budorden. Om man inte sköter sig och följer de tio budorden så kan man hamna i helvetet.

Rätt förståelse, vilket innebär att man ska ha kunskap om de fyra ädla sanningarna. Det gäller att försöka förstå budas lära. Denna förståelse ska sen i sin tur leda till att man söker sig till den åttafaldiga vägen.

Rätt beslut. Människan ska ha rätt inställning till livet, vilket innebär att man ska vilja det som är gott.

Rätt tal. Det man säger ska vara klokt och sant. Man skall inte springa omkring med skvaller och lögner, som skadar andra människor.

Rätt handlande. En människans handlande ska alltid syfta till att göra det bra för andra människor. Man skall givetvis inte stjäla, döda, eller på något annat sätt skada någon annan.

Rätt liv. Man skall leva så att man inte skadar andra liv.

Rätt strävan. Varje människa ska sträva efter att utveckla sig själv, så att hon kan göra det som är gott och fint och därmed kan göra livet lättare för andra.

Rätt uppmärksamhet. Man skall vara uppmärksam på sina tankar och känslor. Genom att ha onda tankar och känslor kan man lätt komma in på fel vägar.

Rätt koncentration. Man skall ägna sig mycket tid åt att meditera, så att man genom meditationen kommer fram till sanningen i tillvaron.

Levnadsregler För att göra det lättare att följa den åttafaldiga vägen har man inom buddhismen ställt upp en rad levnadsregler, som människan bör leva efter. Dessa regler är inte av befallningen av typen ”du skall”. De är snarare levnadsråd, eller avtal, som var och en gör upp med sig själv att följa. Det finns fem regler, som alla bör följa. De är utformade som löften, som helst bör uttalas högt varje dag. Därför är de korta: Jag lovar att inte döda.

Jag lovar att inte stjäla.

Jag lovar att inte missbruka sexualiteten.

Jag lovar att inte ljuga.

Jag lovar att avhålla mig från alkohol, eftersom den orsakar skada och gör mig omdömeslös.

Under kortare perioder kan man lova följa ytterligare tre regler: Jag lovar att inte äta vid felaktiga tider .

Det betyder att under den tiden löftet gäller så ska man inte äta efter 12:00 på dagen.

Jag lovar att avstå från dans, sång och musik och från att använda parfym.

Jag lovar att avstå från att sova i bekväma sängar.

Dessa regler ska man tillämpa när man känner ett särskilt behov av att dra sig undan och leva i stillhet och tänka över livets mening.

Buddhas lära fördes vidare Buddha dog och nu måste man föra läran vidare och det gjorde man genom att organisera och starta buddhistiska församlingar. Församlingen bestod av fyra grupper som skall föra läran vidare till nästa generation. Dessa grupper var munkar, nunnor, lekmannabröder och lekmannasystrar. Inom kristendomen är det ju präster och biskopar som för den kristna generationen vidare genom sina församlingar och predikan i kyrkor.

De religiösa specialisterna skulle vara egendomslösa och utan fast bostad. Men redan under den gamla buddhismen började de organisera kloster. Hus där olika grupper bodde permanent. Kringvandrande munkar tillätts att under regnperioden (juni/juli till oktober/november) söka bostad och ge upp sitt vandrande liv. Eftersom en asket inte utför något arbete hade han/hon möjligheten att genom meditation på heltid sträva efter frälsning. Det bildades relationer mellan fasta bosatta Asker och lekmän genom att de förra gav undervisning och ledde kulturen och de senare skänkte mat och andra nödvändighetsartiklar.

Lekmännen Lekmännens väg till upplysning har beskrivits som en stegvis utveckling med hjälp av termerna ”tillit”, ”moral”, ”frikostighet” och ”visdom”.

Tilliten är riktad mot Buddhan (som förebild), läran (som väg) och församlingen (som traditionsförmedlare) de tre så kallade tillflykterna eller juvelerna.

Moralen, har som mål att lösa bindningar till världen. Lekmännen kan då frivilligt ta på sig att följa samma tio föresatser som en nybörjare, eller bara de första åtta. Det vanliga är emellertid att de följer de första fem. Den tredje avviker från munkarna tredje föresats som gäller total avhållsamhet. En lekman skall lova att t.ex. inte begå äktenskapsbrott.

Frikostigheten riktar sig mot munkarna och kan innefatta att ge mark till dem, att bygga ett kloster, att inreda det, att överlåta skatteinbetalningen till dem, att ge härbärge åt resande munkar, att låta sjuka Asketer bo och att ge dem mat.

Frikostigheten är också en ”gynnsam handling”. Den är fördelaktig inte bara för den som får den givmildes gåvor, utan även för den givmilde själv. Med visdom menas här att känna till det som man har traderats (rest runt). Lekmannen skall låta sig undervisas av kunniga personer i olika ämnen. Slutligen skall lekmannen förvärva den visdom som består i insikt att tillvaron är fylld av lidande och att slutmålet skall vara att inte alls bli återfödd. En lekman kan genom att göra många gynnsamma handlingar bli vad en munk också kan bli, ”en som stigit ned i sömnen” det vill säga en som är på väg till befrielse och slipper återföddas i oförmånliga existenser. En lekman kan därefter liksom en munk bli ”en som återvänder en ända gång” det vill säga att hon eller han återvänder bara en gång. En lekman kan sedan bli ”en som inte återvänder” som innebär att hans/hennes innevarande existens i någon av de högsta gudavärldarna är den sista. Men frågan är om han/hon också kan nå den fjärde och sista frukten ogynnsamma handlingar, att bli en arhat, en som är värdig att nå upplysningen.

Olika Inriktningar Så som kristendomen har olika inriktningar som katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan har också buddhismen olika inriktningar. Buddhismen har två större inriktningar som heter Theovada och Mahayana, sedan finns det mindre inriktningar som t.ex. Zen och Tibetansk buddhism.

Thervada buddhismen Ordet Thervada i Pali betyder vägen eller farkosten (vada) av de äldre (thera). Det är den enda levande inriktningen inom för – Mahayana eller inom den gamla buddismen. Den kallas också för sydbuddhism därför att den grundades i södra Asien i Sprilanka, Burma och Thailand och kallas även Pali Buddhism för dess heliga skrifter som skrevs på Pali.

Dessa heliga skrifter kallas Pali Kanonen eller Tripitaka. Tri betyder tre och pitaka korgar. Dessa heliga skrifter skrev s mellan 100 – 1 f.kr på palm blad lagrade i korgar.

Tripitakan Tripitakan är en samling av disciplinära regler för munkar och nunnor. Första delen av Tripitakan heter Vinya Pitaka eller korgen av ordning. Den andra delen är Sutra Pitaka eller korgen av högre Dharma, samlingen av vidare mer systematiska läror. Thervadabuddhister tror att materialet till dessa skrifter ursprungligen kom ifrån Gautma själv och muntligt förts vidare för att sedan ha blivit nedskrivna i Pali. De tror att Pali mest liknar det språk Buddha själv talade. Thervada buddhister tror att Buddha bara var mänsklig, vars läror hjälpte efterföljare att bli upplysta. De betonar att hans läror säger; du själv måste göra ansträngningarna.

Mahayana Betyder den stora farkosten. Mahayanabuddhismen kallas ofta för norr –buddhism för att den grundades i norra – Asien i Tibet, Kina, Korea och Japan, Den kallas också för sanskrit buddhism för grundskrifterna var på sanskrit, dessa har nu översatts till lokala språk som t.ex. japanska. Deras viktigaste texter förutom deras egna tolkningar av Tripitaka är prajnaparamita (fullkomligheten av visdom), Lotus sutra (den sanna läran), Vimalakirti (namnet på en person) och Sukhavati (renheten och glädjens land). Dessa texter är daterade mellan 100 f.kr och 200 e.kr.

Mahayana buddhister anser att dessa är Buddhas läror oavsett om Guatma Buddha levde då. I århundradena efter Buddhas död fanns det munkar som sa att de kunde ge större chans till insikt än andra vilket de kallade Hinayana (lilla farkosten). Detta var termen som dom använde för det de moderna buddhisterna kallar thervada. Dessa munkar ansåg sig själva representera Mahayana.

Andra Buddistiska Inriktningar Det finns många olika inriktningar inom Mahayana. Den kanske mest kända är Zen (som betyder meditation). Zeninriktningen härstammar från Kina men är nu stark i Japan och i väst. Zenbuddhister tycker att vardagsaktiviteter är rätt material för meditation. Detta syns särskilt i Zen’s tonvikt på det religiösa användandet av blomarrangemang, kalligrafi och bågskytte. Zen tycker också att det är viktig med en nära relation mellan lärare eller mästare och följeslagare. Följare av äkta landinriktningen upprepar namnet Amitabha (amida på japanska) med tillit. De tror att deras stundande återfödelse i hans äkta land kommer att möjligöras för dem att uppnå nirvana därför att hans läror är så bra. Tibetansk buddhism utvecklades sida vid sida med nordindiska religioner känd som tantra. Tantra är en uppsättning hemliga läror nära länkade till en guru - andlig ledare eller mästare. Mahayana lägger tyngdpunkten på Bodhisavattor som lovat att hjälpa alla varelser att uppnå upplysningen utav medkänsla. Vajrayana lägger liksom tantra en stor vikt på en levande lama eller guru (en guru är en lärare som kan leda en på den snabbaste vägen till upplysning).

Budduor och Bodhisavattor Enligt Mahayana-buddhister behöver man inte lita på sina egna ansträngningar för att få insikt. Man behöver inte heller bli munk eller nunna. Man kan bli hjälpt mot nirvana av kosmiska Budduor (budduor från andra religioner) och Bodhisavattor. En buddhisavatta är en person som strävar efter att bli en Buddha genom att leva ett liv dygd eller visdom. En Bodhisavattor lovar att hon eller han ska ta med alla varelser till nirvana med dem. Han eller hon kan till och med uppskjuta att uppnå nirvana för att lindra lidande genom handlingar av kärlek och medkänsla. Bodhisavattor Avlokitesh hyser särskilt medkänsla till alla varelser. Målet för Mahanyabuddhister är att vara en buddhisavatta och bry sig mer om andras upplysning än sig egen. Att tro på den kosmiska buddhan Amithaba kan hjälpa folk att återfödas i den kosmiska budduorna att hjälpa att födas i den kosmiska buddhans Äkta Land. Därifrån kommer de kosmiska budduorna att hjälpa dem till nirvana. Bodhisavattor och kosmiska budduor lär i många olika sammanhang till alla sorters människor. Mahanyanabuddhister utövar många sorters övningar från bruket av mattor (heliga ritualer ofta upprepade) till koaner (kryptiska sägner eller gåtor som försätter folk i eftertanke).

Man räknas som buddhist om man söker tillflykt till Buddha, Dharma eller sangha. Det är ungefär som om man döper och begraver sig i kristendomen, då räknas man som kristen.

Buddhismens tre juveler Man blir eller räknas som Buddhist om man söker tillflykt till Buddha, Dharma (läran) och sangha (församlingen). Dessa tre tillflykter kallas också buddhismens tre juveler.

Dharma Dharma betyder läran, särskilt läran om Buddha och hans följeslagare: Dharma involverar också en bredare idé om sanningen särskilt sanningen om hurdan saker och ting är. Den här idén lärs ut olika.

Sangha Sangha är den buddhistiska församlingen, den består av fyra grupper: människor, lekmän, lekkvinnor, munkar och nunnor. Dessa människor kallas Buddhas söner och döttrar. Lekmännen förser munkar och nunnor med mat husrum och kläder. I gengäld lär de lekmännen hur man lever rätt. Munkar och nunnor har också i uppgift att bevara och passera vidare Dharma. I de flesta buddhistiska länder förväntas de att leva i fattigdom, meditera och studera. Vissa buddhister blir munkar/nunnor hela livet andra bara några år. Munkarna bär saffransgula eller röda kläder och är en vanlig syn i buddhistiska länder.

Lite jämförelser Religionernas bildande Hinduismen och buddhismen bildades båda två i Indien. Hinduismen som är en grundreligion till buddhismen. Från början ansågs buddhismen bara vara en modifiering av hinduismen, men först efter ett par hundra år efter hans (Han = Siddharta Gautama) död ansågs det som en egen religion.

Hinduismen har ingen grundare, den växte fram för mer än 3000 år sedan, och har förändrats allt eftersom. Omkring 1500 f. Kr anlände arierna, ett ljushyat folk, in i landet norrifrån, och började ändra på de inhemska lärorna. Ariernas och de inhemskas religiösa tankar räknades som till slut blev det som senare hinduismen. Hinduismen kan ha olika seder på olika platser i landet, och olika familjer kan ha olika seder.

Buddhismen sägs ha uppstått för 2500 år sedan när prinsen Siddharta Gautama bestämde sig för att få tillvaron förverkligad i stället för den bild han fått inifrån sitt palats där han suttit instängd. Han hade tidigare levt ett liv i lyx. När han mötte verkligheten och såg allt lidande lovade han sig själv att hitta meningen med livet. Först lyssnade han på de hinduiska lärda och plågade sin kropp under flera år, men han nådde inte det han var ute efter. Till slut bestämde han sig för att koncentrera sig på det mentala, och inte fästa sig vid det fysiska. Han satte sig under ett träd i Gaya, i närheten av en biflod till Ganges. Han bestämde sig för att inte resa sig förrän han hittat meningen med livet. Efter ett dygns meditation hittade han den, han såg tillvaron förklarad. Han blev Buddha (Buddha= den upplyste).

I stället för Hinduernas kastsystem så tyckte Buddha att alla skulle ha samma rättigheter.

Religionernas gudar Hinduismen har många olika gudar, under det att Buddhismen inte har någon direkt gud, utan läran går ut på att den enda som kan leda en person till Nirvana är man själv.

Brahma är, enligt hinduistisk tro, skaparens herre. Han gav liv åt jordens växter, djur och människor.

Vishnu betraktas som den främsta av gudarna, många säger att han är den enda guden. Han är kraften och energin i allt som lever och finns. Utan honom finns inget, han är världsalltet.

Shiva är självplågarnas föredöme. När han dansar skapar han, men han kan också förstöra för att ge plats åt nya skapelser. Han symboliserar det goda och onda som finns inom varje människa.

Hinduerna tror att gudarna kan uppenbara sig på jorden i mänsklig gestalt. En sådan gud och människa kallas avatar. Den mest kända och älskade avatarn är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.

Högtider Buddhismen har inte många fester, men en av festerna är Vesak som också är den största. Den infaller på fullmånendagen i april/maj. Den här dagen sägs vara Buddhas födelsedag.

Hinduismen har många religiösa fester: Holifesten är en glad högtid, då ungdomar drar omkring och kastar färgpulver och häller färgat vatten på varandra. Kvinnorna har rätt att skämtsamt slå till alla män på ett busigt sätt. Festen firas till minne av Krishna, som ständigt hittade på bus i sin ungdom.

Divalifesten är en ljushögtid och nyårshelg. Den firas för att hylla rikedomens gudinna Lakshmi. Raketer och smällare fyras av på gatorna, och i hemmen tänds det oljelampor. Presenter delas också ut.

Dasera är en tio dagar lång högtid som firas till gudinnan Durgas ära.

Livets mening Meningen med livet enligt hinduistisk tro är att nå moksha, att slippa återfödelsen. Då sammansmälter man med världssjälen, brahman. Människans själ, atman, är en del av denna världssjäl, men är fast i det kroppsliga livet och själavandringen. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld, där det bara finns ro, harmoni och fullständig lycka.

Det finns många olika vägar till moksha: Bhakti, hängivenhetens väg. Vanligast bland dagens hinduer. Föremålet som de oftast dyrkar är vanligtvis Krishna. Man upprepar hans namn och sjunger olika sånger till hans ära.

De goda gärningarnas väg, betyder att man är kärleksfull gentemot sina medmänniskor. Man ska inte ljuga, stjäla eller skada någon. Kärlek till djuren ska också visas, de flesta hinduer är vegetarianer.

Kunskapens eller vishetens väg är en intellektuell och krävande metod. Man studerar de heliga skrifterna, och kan genom tankar nå den slutliga befrielsen som leder till befrielse och förening med Gud. En andlig lärare kallas guru.

Försakelsens väg väljer man när man medvetet vill ha ett liv i fattigdom & förtryck som liv efter döden. Många äldre män väljer denna väg i sina sista år av livet. De kallas sadhus.

Yoga är en urgammal träningsmetod. Man över sin kropp och sina sinnen till en fulländning och utvecklar en mycket god förmåga till koncentration och djupa andliga upplevelser.

Riktningar Buddhismen har splittrats till två delar: sydbuddhismen och nordbuddhismen. Nordbuddhismen kallas för Mahayana (stora vagnen). I den kan alla nå nirvana. Mahayana anses vara snarlikast Buddhas tankar.

Sydbuddhismen kallas för Hinayana (lilla vagnen). Enligt Hinayana kan bara munkarna nå nirvana.

Hinduismen har stort utrymme för egna vägar.

Utbredning Indien Buddhismen drevs efter ett tag ur sitt hemland Indien, till förmån för hinduismen. Istället bredde buddhismen ut sig i hela området öster om Indien fram till Stilla havet. I Kina, Japan, Korea och Tibet är Mahayana vanligast. På Shri Lanka, i Myanma (Burma) och Thailand är det sydbuddhismen som är vanligast.

Hinduismen förekommer främst i Indien.

Vid livets slut Alla buddhister inser att livet består både av en början och ett slut- av ständig förändring. Buddhisterna tror också att det är fullt möjligt att bli upplyst i sista sekund precis innan själva döden. När en buddhist tillslut inser att han/hon kommer att dö söker man sig ofta till ett kloster, för att kunna tillbringa sina sista dagar där. Är de på ett sjukhus eller ligger hemma döende får de istället besök av munkar, som sjunger välsignelser för dom. När döden har slagit in påbörjas det en ceremoni vid vilket en släkting eller vän till den döde häller vatten i en skål, låter vattnet rinna ner över huvudet och sedan tillbaka i skålen som finns under huvudet.

Under ceremonin läses detta upp för den döde: Låt den goda viljans rena tankar delas av min släkting och må hon/han bli lyckliga. Som vattnet rinner över havet, så må vårt välbefinnande och våra förtjänster strömma fram och nå vår älskade avlidne……..

I många traditionella buddhistiska länder bränns faktiskt kroppen hellre en att den skulle begravas. Kroppen förs inte till ett krematorium utan istället till ett kloster, där det bränns på ett likbål.

Buddhas död Vid 80 år ålder förstod Buddha att han skulle dö. Buddhister tror starkt på återfödelsen, men Buddha skulle inträda i nirvana för evigt. Han sa åt sina bedrövade vänner han dom absolut inte fick sörja hans själ. Buddha dog helt och hållet fridfullt i Kushinagara. Buddhas död kallas parinirvana, hans slutgiltiga inträde i nirvana.

Källförteckning Böcker                         Förlag                 Utgivningsår: Världsreligioner                 Bonniers                 -95 Religion 3                         Almqvist&Wiksell         -96 Fakta om Buddhismen                 Almqvist&Wiksell         -95 Religionskunskap 7                 Gleerups                 -93 Nationalencyklopedien (band 3, Band 18)                                 - ? Världsreligionerna                 Liber                 -80 Buddhan och vägen till visdom         Berghs                 -95 Video Buddhismen – att bli en munk         AVC                 -98