the camera av Joel Backlund Det låg några bilder på

the camera av Joel Backlund Det låg några bilder på en olika kameror, men vi var tvungna att ta bort dessa p.g.a. att arbetet var över 700 kb stort. / mvgplus Kamera Kameran är ett instrument som används till framställning av bilder på material som kemiskt eller fysiskt påverkats av ljuset.

Kameran består av ett kamerahus (en ljustät "box") dit ljuset endast kan komma genom ett litet hål eller ett objektiv, då en bild av motivet projiceras på en ljuskänslig film. Ljusinsläppet kan regleras med hjälp av en slutare eller bländare.

Idag har nästan alla, även de enklaste varianterna någon form av bländar eller slutarmekanism. För att man lättare ska kunna ställa in lämplig slutartid och bländare med hänsyn till ljusets styrka och den aktuella filmens ljuskänslighet, har de flesta kameror blivit försedda med en exponeringsmätare som man kan avläsa någon stans på kameran.

Olika sökare Det finns många olika kameror, och alla kan man placera in i olika kategorier efter sökare, format, eller efter speciella användningsområden.

Svenska: Idag skulle vi köpa kamera. Det sket sig...

Parking Sign, University of Notre Dame, South Bend...

Notre Dame Stadium, University of Notre Dame, Sout...

De flesta har en amatörkamera hemma, de är försedda med en genomsiktssökare d.v.s. ett litet fönster som sitter ovanför, eller snett ovanför objektivet. Sökaren är ofta försedd med en lysram som visar hur bilden kommer att bli. Det finns dock en nackdel med denna typ av sökare, och det är att om man går för nära motivet blir bilden inte alls som den ser ut att bli i sökaren.

Den enögda spegelreflexkameran är den dominerande typen bland avancerade amatör- och yrekskameror. Genom att man ser motivet genom kamerans objektiv kan man hela tiden se exakt hur bilden kommer att bli, oavsett på vilket avstånd man arbetar på och vilken brännvidd man använder. I sökare kan man också se hur skärpan blir. De flesta systemkameror, d.v.s. kameror med utbytbar optik är av denna typ.

Den tvåögda spegelreflexkameran var populärast på 1940- och 1950-talen. Denna kamera har ett särskilt sökarobjektiv med samma brännvidd som fotograferingsobjektivet. Denna typ av kamera har dock en begränsning, och det är att objektiven inte visar samma bild på nära avstånd.

Tekniska kameror kallas de kameror som använder sig av de större negativformaten (9cm x 12 cm). På dessa kameror har man stora möjligheter att påverka skärpa, skäreplan, och perspektiv, p.g.a. att front (med objektiv) och bakstycke är rörliga i höjd och sidled. Denna kamera är bästa till att fotografera stillastående motiv.

Format Det finns olika format på film man kan använda sig av, det vanligaste är småbildsformatet 24 mm x 36 mm. Det är vanligtvis kameror av kompakt typ (med genomsiktssökare och fast optik) eller enögda spegelreflexkameror som använder sig av detta format.

Ett annat format är mellanformat, 4,5 cm x 6 cm, 6 cm x 6 cm, och 6 cm x 7 cm. Det är först och främst enögda spegelreflexkameror som använder sig av detta format, men det finns även några genomsiktssökarkameror som gör det.

De format som är 9 cm x 12 cm och större kallas storformat.

Utbytbara objektiv Att kunna byta objektiv kan vara nödvändigt ibland, och det är den vanligaste orsaken till att man skaffar sig en systemkamera.

Om man t.ex. behöver få med mycket på ett kort men av praktiska skäl inte kan gå så lång från motivet kan man använda sig av ett vidvinkelobjektiv. Då minskar bildskalan och bildvinkeln ökar.

Motsatsen till detta objektiv kan man säga är teleobjektiven som man använder sig av då man inte kan komma tillräckligt nära motivet. Detta objektiv fungerar som en kikare. När brännvidden är större blir bildskalan större medan bildvinkeln minskar.

Som normalobjektiven räknas brännvidder mellan 40 och 60 mm på småbildskameror, och 75-80 på 6x6 kameror.

Zoomobjektiven är ett praktiskt objekt med variabel brännvidd. Man behöver inte hålla på att byta till olika objekt hela tiden, utan det objektet kan ha ett zoomomfång som går från vidvinkel till långt tele.

Slutare På kameror som har utbytbar optik är det både billigare och enklare om slutaren sitter i kamerahuset precis framför filmen. Därför är den s.k. ridåslutaren den vanligaste slutaren i systemkameror. För de andra kamerorna med fast optik använder man centralslutare, som är en slutare som är placerad mellan objektivets linsdelar.

Tids- och bländarinställning Dessa inställningar vill vissa avancerade fotografer kunna ställa in själva. Tid och bländare används till att skystera hur mycket ljus som ska släppas in i kamerahuset (exponering).

Tidsinställningen används t.ex. till att "frysa" rörelser så att det inte blir rörelseoskärpa, och bländaren kan reglera skärpans djup, d.v.s. hur lång framför och hur långt bakom det inställda avståndet som skärpan ska sträcka sig.

Blixt En blixt till kameran använder man om ljuset är för svagt. Många kompaktkameror har en blixt inbyggd som automatiskt används om det är för svagt ljus Avståndsinställning Genom att man förflyttar objektivet i optiska axelns riktning sker inställningen av skärpan. För att sedan kunna se om man har rätt skärpa finns några hjälpmedel, t.ex. en snittbildsmätare (den "hugger av" motivet vid oskarp inställning) som man kan se i sökaren.

Idag har allt fler kameror försetts med autofokus, d.v.s. automatisk avståndsinställning.

Notre Dame Stadium, University of Notre Dame, Sout...

Tailgating Area, Notre Dame Stadium, University of...