Meteorology - meteorologi

Essay by mimmiLJunior High, 8th grade August 2006

download word file, 4 pages 0.0

Downloaded 2500 times

VÄDER OCH ATMOSFÄRFORSKNING

Meteorologi betyder läran om vädret.

Vår planet är omgiven av atmosfären. Om inte atmosfären fanns så skulle vi inte kunna leva. På dagen skulle vi bli sönderbrända av solen och på natten skulle vi förfrysa.

Det lägsta skiktet av atmosfären heter troposfären och det är det skiktet som ger oss alla olika väder. Alltifrån varma och soliga sommardagar till de tuffaste vinterstormarna.

James Glaisher och Robert Coxwell var två pionjärer som undersökte atmosfären i luftballonger på 1800-talet. De kom på att det blev kallare ju högre upp man kom. År 1902 sände man upp obemannade ballonger och då konstaterade man att det bara blev kallare till en viss gräns. Det kallas tropopausen. Högst uppe i termosfären kan solstrålarna ge upp till 2000 grader.

Vädertecken i naturen

Man kan se vilket väder det ska bli bara med att kolla i naturen.

Människor som bor vid havet hänger ofta upp tång eftersom sjötång är väldigt väderkänsligt.

När det är fint väder krymper tången och den sväller och blir fuktigt när det är på väg att bli regn.

Tallkottarna kan man också titta på om man vill ta reda på vad det ska bli för väder. Tallkottens fjäll öppnar sig när det är torrt i luften och när det ska bli regn och det är fuktigt i luften så sluter sig fjällen.

Korna brukar lägga sig ner när de känner att det ska bli regn. Det gör de för att de ska vara säker på att få en torr plats om regnet kommer. Men korna har inte rätt jämt. Det finns många fler sätt att ta reda på vad det ska bli för väder med hjälp av naturen.

Barometern

Barometern uppfanns på 1600-talet, det var då meteorologin blev en

vetenskap. Barometern är ett instrument som mäter lufttrycket. När

lufttrycket ökar blir det soligt och vackert väder och när lufttrycket

minskar blir det regn och oväder.

Det finns två olika sorters barometrar, den ena är kvicksilver-barometern, och den andra är aneroidbarometern.

Det var Torreceli som uppfann kvicksilverbarometern år 1643.

Aneroidbarometern består av en metalldosa som man har pumpat ut så

mycket luft ur att trycket inne i dosan är endast en tiondel av det

normala lufttrycket.

Temperatur

Temperatur är ett mått som anger värme eller kyla. Man mäter i grader. Vätsketermometern var den första praktiskt användbara termometertypen. Med hjälp av vätsketermometern utnyttjar man temperatur utvidgningen hos kvicksilver, sprit eller någon annan vätska. Vätskan ligger i en liten glasbehållare. När det är varmt så utvidgas vätskan och stiger i behållaren. Eftersom behållaren är graderad så ser man hur varmt eller kallt det är.

Runt år 1720 gjorde svensken Anders Celsius en termometer.

Han gjorde s.k. fixpunkter, isens smältpunkt och vattnets kokpunkt.

Avståndet är 100 grader.

I de flesta länder så mäter man i Celsius skalan men i t.ex. USA så mäter man i Fahrenheit. 0 Celsius motsvarar 32 Fahrenheit.

Väderprognoser

För att kunna göra väderprognoser måste man ha information om bl.a. lufttryck, temperaturer, vindhastigheter och molnförekomst från massa ställen på jorden. På SMHI i Norrköping ställer man samman informationen i Sverige.

På väderkartorna som man visar har man olika tecken för hur vädret är. När man markerar var ett område med lågtryck befinner sig skriver man ett L. Man markerar högtrycken med ett H.

Lågtrycksområden finns ofta mellan Storbritannien och Island.

Sen drar områdena sig in mot Skandinavien och det är därför vi har regn och blåsväder här ganska ofta.

Vindar

Vindar uppstår nära lågtryck. Vindarna blåser i en spiralformad bana in mot lågtryckets centrum. Då bildas det en cyklon och de vindarna kan bli mycket starka. När det är högtryck så blir vindarna svagare än när det är lågtryck.

Vindriktning är den riktning varifrån det blåser. Säger man att det är sydlig vind så blåser det från syd. Vindriktningen och hastigheten ändras starkt närmast jordytan för där är det mest höjdskillnader. Därför mäter man oftast på 10 meters höjd där det är fri terräng.

Vindhastigheten anges i vanligen i m/s. Medelvindshastigheten mäts med en anemometer.

Man kan mäta vindstyrkan också. Det är vilken verkning vinden har på olika föremål.

Moln

Moln är en samling med vattendroppar eller iskristaller som är så små och lätta att de håller sig svävande. Molndropparna blir 0,2 mm i diameter som störst, dropparna som blir större faller ner som regn eller duggregn sen.

Det finns flera olika moln och de bildas på olika sätt. Två exempel på moln är Stackmoln (cumulusmoln) och Åskmoln (cumulonimbus).

Stackmoln täcker aldrig hela himlen och de kallas ofta vackert vädermoln.

Åskmoln ser mörka och farliga ut underifrån. När de finns på himlen så kan man vänta sig plötsligt och kraftigt regn, snö eller hagel. När vattendropparna och haglet rör sig upp och ner i ett åskmoln så kan det bli elektriskt uppladdat. När spänningen är tillräckligt hög slår det ner blixtar.

Nederbörd

Nederbörd är vatten som faller till marken som regn, snö eller

hagel. Man kan använda en regnmätare för att mäta nederbördsmängden. Man mäter mängden i millimeter.

Normalt så fryser ju vatten vid 0 grader, men ibland kan regndropparna ha lägre temperatur. Det kallas underkylt regn. När det träffar marken så blir det ett tunt islager. Eftersom man knappt ser det så orsakar det många halkolyckor.

Ozonskiktet

För 400 miljoner år sedan bildades ozonskiktet. Det ligger i stratosfären för att skydda allt som lever på jorden ifrån solens UV-strålning.

Ozonskiktet filtrerar bort det mesta av den kortvågigaste och skadligaste men ozonet skyddar inte mot den långvågiga strålningen.

Det är det som gör att man blir brun och får solbränna.

Under 1980-talet har man hittat skillnader i tjockleken på skiktet. Det finns bl.a. ett ozonhål ovanför Antarktis(Sydpolen).

Eftersom atmosfärens kemiska innehåll förändras så tunnas ozonskiktet ut. Trots att det bildas nytt ozon hela tiden så blir det bara tunnare och tunnare. Den största anledningen till att ozonet förstörs är freoner. Freoner är konstgjorda ämnen som kan finnas kvar i atmosfären i 50-100 år. Freoner släpps ut när man tillverkar skumplast. Det finns i lösningsmedel, kylvätskan i kylskåp och på andra ställen. År 1979 vart det förbjudet att ha freon som drivgas i sprayflaskor. Haloner och Lustgas bryter också ner ozonet. Haloner används i brandsläckare. Lustgas används på många olika sätt. Bl.a. på sjukhus.

Om ozonskiktet fortsätter att tunnas ut kommer UV-strålningen att öka. Det gör att fler människor kommer att få hudcancer och ögonskador.

I Australien är ozonskiktet redan så tunt att radio och TV varnar för solbad under vissa perioder.