VÃÂDER OCH ATMOSFÃÂRFORSKNING
Meteorologi betyder läran om vädret.
VÃÂ¥r planet är omgiven av atmosfären. Om inte atmosfären fanns sÃÂ¥ skulle vi inte kunna leva. PÃÂ¥ dagen skulle vi bli sönderbrända av solen och pÃÂ¥ natten skulle vi förfrysa.
Det lägsta skiktet av atmosfären heter troposfären och det är det skiktet som ger oss alla olika väder. AlltifrÃÂ¥n varma och soliga sommardagar till de tuffaste vinterstormarna.
James Glaisher och Robert Coxwell var tvÃÂ¥ pionjärer som undersökte atmosfären i luftballonger pÃÂ¥ 1800-talet. De kom pÃÂ¥ att det blev kallare ju högre upp man kom. àr 1902 sände man upp obemannade ballonger och dÃÂ¥ konstaterade man att det bara blev kallare till en viss gräns. Det kallas tropopausen. Högst uppe i termosfären kan solstrÃÂ¥larna ge upp till 2000 grader.
Vädertecken i naturen
Man kan se vilket väder det ska bli bara med att kolla i naturen.
Människor som bor vid havet hänger ofta upp tÃÂ¥ng eftersom sjötÃÂ¥ng är väldigt väderkänsligt.
När det är fint väder krymper tÃÂ¥ngen och den sväller och blir fuktigt när det är pÃÂ¥ väg att bli regn.
Tallkottarna kan man ocksÃÂ¥ titta pÃÂ¥ om man vill ta reda pÃÂ¥ vad det ska bli för väder. Tallkottens fjäll öppnar sig när det är torrt i luften och när det ska bli regn och det är fuktigt i luften sÃÂ¥ sluter sig fjällen.
Korna brukar lägga sig ner när de känner att det ska bli regn. Det gör de för att de ska vara säker pÃÂ¥ att fÃÂ¥ en torr plats om regnet kommer. Men korna har inte rätt jämt. Det finns mÃÂ¥nga fler sätt att ta reda pÃÂ¥ vad det ska bli för väder med hjälp av naturen.
Barometern
Barometern uppfanns pÃÂ¥ 1600-talet, det var dÃÂ¥ meteorologin blev en
vetenskap. Barometern är ett instrument som mäter lufttrycket. När
lufttrycket ökar blir det soligt och vackert väder och när lufttrycket
minskar blir det regn och oväder.
Det finns tvÃÂ¥ olika sorters barometrar, den ena är kvicksilver-barometern, och den andra är aneroidbarometern.
Det var Torreceli som uppfann kvicksilverbarometern ÃÂ¥r 1643.
Aneroidbarometern bestÃÂ¥r av en metalldosa som man har pumpat ut sÃÂ¥
mycket luft ur att trycket inne i dosan är endast en tiondel av det
normala lufttrycket.
Temperatur
Temperatur är ett mÃÂ¥tt som anger värme eller kyla. Man mäter i grader. Vätsketermometern var den första praktiskt användbara termometertypen. Med hjälp av vätsketermometern utnyttjar man temperatur utvidgningen hos kvicksilver, sprit eller nÃÂ¥gon annan vätska. Vätskan ligger i en liten glasbehÃÂ¥llare. När det är varmt sÃÂ¥ utvidgas vätskan och stiger i behÃÂ¥llaren. Eftersom behÃÂ¥llaren är graderad sÃÂ¥ ser man hur varmt eller kallt det är.
Runt ÃÂ¥r 1720 gjorde svensken Anders Celsius en termometer.
Han gjorde s.k. fixpunkter, isens smältpunkt och vattnets kokpunkt.
AvstÃÂ¥ndet är 100 grader.
I de flesta länder sÃÂ¥ mäter man i Celsius skalan men i t.ex. USA sÃÂ¥ mäter man i Fahrenheit. 0 Celsius motsvarar 32 Fahrenheit.
Väderprognoser
För att kunna göra väderprognoser mÃÂ¥ste man ha information om bl.a. lufttryck, temperaturer, vindhastigheter och molnförekomst frÃÂ¥n massa ställen pÃÂ¥ jorden. PÃÂ¥ SMHI i Norrköping ställer man samman informationen i Sverige.
PÃÂ¥ väderkartorna som man visar har man olika tecken för hur vädret är. När man markerar var ett omrÃÂ¥de med lÃÂ¥gtryck befinner sig skriver man ett L. Man markerar högtrycken med ett H.
LÃÂ¥gtrycksomrÃÂ¥den finns ofta mellan Storbritannien och Island.
Sen drar omrÃÂ¥dena sig in mot Skandinavien och det är därför vi har regn och blÃÂ¥sväder här ganska ofta.
Vindar
Vindar uppstÃÂ¥r nära lÃÂ¥gtryck. Vindarna blÃÂ¥ser i en spiralformad bana in mot lÃÂ¥gtryckets centrum. DÃÂ¥ bildas det en cyklon och de vindarna kan bli mycket starka. När det är högtryck sÃÂ¥ blir vindarna svagare än när det är lÃÂ¥gtryck.
Vindriktning är den riktning varifrÃÂ¥n det blÃÂ¥ser. Säger man att det är sydlig vind sÃÂ¥ blÃÂ¥ser det frÃÂ¥n syd. Vindriktningen och hastigheten ändras starkt närmast jordytan för där är det mest höjdskillnader. Därför mäter man oftast pÃÂ¥ 10 meters höjd där det är fri terräng.
Vindhastigheten anges i vanligen i m/s. Medelvindshastigheten mäts med en anemometer.
Man kan mäta vindstyrkan ocksÃÂ¥. Det är vilken verkning vinden har pÃÂ¥ olika föremÃÂ¥l.
Moln
Moln är en samling med vattendroppar eller iskristaller som är sÃÂ¥ smÃÂ¥ och lätta att de hÃÂ¥ller sig svävande. Molndropparna blir 0,2 mm i diameter som störst, dropparna som blir större faller ner som regn eller duggregn sen.
Det finns flera olika moln och de bildas pÃÂ¥ olika sätt. TvÃÂ¥ exempel pÃÂ¥ moln är Stackmoln (cumulusmoln) och àskmoln (cumulonimbus).
Stackmoln täcker aldrig hela himlen och de kallas ofta vackert vädermoln.
àskmoln ser mörka och farliga ut underifrÃÂ¥n. När de finns pÃÂ¥ himlen sÃÂ¥ kan man vänta sig plötsligt och kraftigt regn, snö eller hagel. När vattendropparna och haglet rör sig upp och ner i ett ÃÂ¥skmoln sÃÂ¥ kan det bli elektriskt uppladdat. När spänningen är tillräckligt hög slÃÂ¥r det ner blixtar.
Nederbörd
Nederbörd är vatten som faller till marken som regn, snö eller
hagel. Man kan använda en regnmätare för att mäta nederbördsmängden. Man mäter mängden i millimeter.
Normalt sÃÂ¥ fryser ju vatten vid 0 grader, men ibland kan regndropparna ha lägre temperatur. Det kallas underkylt regn. När det träffar marken sÃÂ¥ blir det ett tunt islager. Eftersom man knappt ser det sÃÂ¥ orsakar det mÃÂ¥nga halkolyckor.
Ozonskiktet
För 400 miljoner ÃÂ¥r sedan bildades ozonskiktet. Det ligger i stratosfären för att skydda allt som lever pÃÂ¥ jorden ifrÃÂ¥n solens UV-strÃÂ¥lning.
Ozonskiktet filtrerar bort det mesta av den kortvÃÂ¥gigaste och skadligaste men ozonet skyddar inte mot den lÃÂ¥ngvÃÂ¥giga strÃÂ¥lningen.
Det är det som gör att man blir brun och fÃÂ¥r solbränna.
Under 1980-talet har man hittat skillnader i tjockleken pÃÂ¥ skiktet. Det finns bl.a. ett ozonhÃÂ¥l ovanför Antarktis(Sydpolen).
Eftersom atmosfärens kemiska innehÃÂ¥ll förändras sÃÂ¥ tunnas ozonskiktet ut. Trots att det bildas nytt ozon hela tiden sÃÂ¥ blir det bara tunnare och tunnare. Den största anledningen till att ozonet förstörs är freoner. Freoner är konstgjorda ämnen som kan finnas kvar i atmosfären i 50-100 ÃÂ¥r. Freoner släpps ut när man tillverkar skumplast. Det finns i lösningsmedel, kylvätskan i kylskÃÂ¥p och pÃÂ¥ andra ställen. àr 1979 vart det förbjudet att ha freon som drivgas i sprayflaskor. Haloner och Lustgas bryter ocksÃÂ¥ ner ozonet. Haloner används i brandsläckare. Lustgas används pÃÂ¥ mÃÂ¥nga olika sätt. Bl.a. pÃÂ¥ sjukhus.
Om ozonskiktet fortsätter att tunnas ut kommer UV-strÃÂ¥lningen att öka. Det gör att fler människor kommer att fÃÂ¥ hudcancer och ögonskador.
I Australien är ozonskiktet redan sÃÂ¥ tunt att radio och TV varnar för solbad under vissa perioder.