Och solen har sin gÃÂ¥ng
Ernest Hemingway, 1926
Till att börja med bör nämnas att jag uppskattade boken mycket. Hemingways
'isbergsteknik' tilltalar mitt sätt att läsa böcker - föröka förstÃÂ¥ det som stÃÂ¥r mellan raderna
eller i all fall skapa mig en egen bild av det.
'Och solen har sin gÃÂ¥ng' är en mycket stark och känslosam bok om en grupp intellektuella
amerikaner och britter sex ÃÂ¥r efter första världskriget. Alla utom en av dem, Robert Cohn,
har varit med om kriget och är djupt märkta av sina upplevelser. De har tappat meningen
med livet och tron pÃÂ¥ kärleken.
Vi ser allt som huvudpersonen Jacob Barnes berättar det med alla hans fördomar,
erfarenheter och framför allt hans skada, han är impotent men känner fortfarande ÃÂ¥trÃÂ¥, som
lins. Jake är en amerikansk journalist i Paris som gärna skulle vilja bli författare och denna
bok kan ses som hans första verk.
Till hans umgängeskrets hör hans kärlek lady Brett
Ashley, tennispartnern Robert Cohn och författaren Bill Gorton. Handlingen i sig är
egentligen rätt enkel: Jake och Bill har planerat en fiskesemester som skall avslutas med
tjurfäktningar och fiesta i Pamplona. Cohn bestämmer sig för att ÃÂ¥ka med och det gör
senare även Brett och hennes tilltänkte man bankruttören Mike Campbell. Innan resan har
Brett och Cohn ÃÂ¥kt till San Sebastián och Cohn har blivit förälskad i Brett. Endast Jake och
Bill ÃÂ¥ker och fiskar, de andra kommer inte längre än till San Sebastián. Där svansar Cohn
runt Brett som en kärlekskrank hundvalp. Mike och Brett blir frustrerade. Jake och Bill har
underbart fiske och ÃÂ¥ker därefter till Pamplona där de andra sluter upp. Stämningen är
spänd och blir inte bättre av att Brett förälskar sig i en ung tjurfäktare vid namn Pedro
Romero. Jake ordnar sÃÂ¥ att de möts. Mike...