Jag provade om nyckeln passade till dörren. Den gled in i nyckelhÃÂ¥let och efter nÃÂ¥gra om och men lyckades jag öppna dörren. Huset var alldeles mörkt och tyst. Det enda jag kunde se var en liten lysande lampa eller nÃÂ¥got ljus lÃÂ¥ngt borta i ett hörn. Jag gick frÃÂ¥n ena rummet till det andra, tills jag lyckades hitta källan för ljuset. Det var ett litet ljus som lÃÂ¥g pÃÂ¥ ett bord i ett litet rum. Jag tog ljuset i min högra hand och fortsatte gÃÂ¥. Jag gick till köket, som var kallare än de andra rummen. Orsaken till det var att kylskÃÂ¥psdörren var öppen och luckan till frysen var inte stängd. Inga lampor lyste frÃÂ¥n bägge tvÃÂ¥, sÃÂ¥ jag antog att de hade varit öppna sÃÂ¥ länge att de hade brunnit slut eller sen sÃÂ¥ hade nÃÂ¥gon söndrat dem. Det fanns inga märken av nÃÂ¥got liv frÃÂ¥n flera dagar.
Jag fortsatte gÃÂ¥. Jag gick bakom hörnet, som troligtvis ledde till en annan tambur med en annan ingÃÂ¥ng till huset.
I samma tambur fanns det trappor till en övre vÃÂ¥ning. Det som gjorde saken konstigt var att det fanns en liten port där. Den var sÃÂ¥ liten att den var säkert menad för nÃÂ¥got husdjur. Jag klev över porten och tog nÃÂ¥gra steg i trappan. Plötsligt slocknade ljuset jag höll i min hand. Det var som om nÃÂ¥gon skulle ha blÃÂ¥st ut det, men ingen var ju där och det var inte jag själv som gjorde det. Jag sökte en tändare eller en ask tändstickor frÃÂ¥n min inre ficka i rocken. Det enda jag kände igen var ett litet förstoringsglas, en pappersbit med adressen till huset, ett par nycklar till olika lÃÂ¥s, en mobiltelefon och en diskett. Jag grävde allt djupare och lyckades hitta en tändare pÃÂ¥ bottnen...