Bakgrund
När perserna pÃÂ¥ 500-talet började utvidga sitt rike kom greker pÃÂ¥ Mindre Asiens västkust (Jonien) under persiskt välde. Grekerna var missnöjda med detta och gjorde uppror. De fick hjälp av Athen och Eretria. Upproret var framgÃÂ¥ngsrikt i början, men efter nÃÂ¥gra ÃÂ¥r kunde perserna slÃÂ¥ ner det. Perserna ville nu hämnas pÃÂ¥ grekerna, framför allt Athen och Eretria. Men det viktigaste syftet var egentligen att de ville tränga undan grekerna frÃÂ¥n deras handelsvälde i Medelhavet.
Händelseförlopp
När eretrierna fick veta att perserna var pÃÂ¥ väg mot dem, bad de athenarna om hjälp. Athenarna skickade 4000 man, men mÃÂ¥nga eretrier ville inte strida. De ville istället utrymma staden, medan andra förberede förräderi. När eretriernas ledare fick reda pÃÂ¥ de planerade förräderierna, bad han athenarna att ÃÂ¥tervända och det gjorde de.
Eretrierna försökte nu istället bara försvara staden. Under sex dagar belägrades staden, men pÃÂ¥ den sjunde dagen öppnades portarna av tvÃÂ¥ förrädare och perserna stormade in.
Staden plundrades och brändes ner. De invÃÂ¥nare som överlevde, fördes bort som slavar.
Därefter seglade perserna vidare mot Athen. De landsteg pÃÂ¥ kustslätten vid byn Maraton, fyra mil nordöst om staden. När athenarna fick veta detta begav de sig dit. De skickade bud till Sparta för att be om hjälp. Sparta vill hjälpa Athen, men detta var omöjligt av religiösa skäl. De fick nämligen inte kriga förrän efter fullmÃÂ¥ne. Därför mÃÂ¥ste athenarna själva ta upp kampen mot perserna. Men athenarnas fältherrar var oense om man skulle strida eller inte. Hälften ville inte strida pga att de ansÃÂ¥g att athenarna var för fÃÂ¥. Den andra hälften ville strida, däribland Miltiades. Den avgörande rösten hade den sk polemarken (överbefälhavaren). Miltiades lyckades övertala honom att rösta för krig. Befälet överlämnades nu ÃÂ¥t Miltiades.
Persernas bästa vapen var pilbÃÂ¥gen, grekernas lansen och svärdet. Grekerna anföll därför...